Veckans blogg - Ät Lingon

 

 

Namn: Niklas Gerkman
Ålder: 37
Gör: Fotograf
Bor: Botbygård i Östra Helsingfors

 

Hej Niklas, aka Ät Lingon! Du har hängt på Ratata ett tag men avslöjar kanske inte så mycket på din blogg, som i övrigt handlar om fotografi. Berätta lite mer om dig själv!

Jag har två pojkar, snart 5 och 2 år unga. Till familjen hör även min fru Camilla som ruvar på vårt tredje barn. Det utgör en god del av min fritid och till stunder av fotomotiv. Ibland blir bloggen en slags pappablogg, bilder på fruns växande mage och boysen upptåg ute i naturen får sin plats. Förutom att jag fotograferar folk och annat som jobb så skapar jag en del landskapbilder. Det sker i hemknutarna på cykelavstånd, med eller utan boysen med. På tal om cykel, är en inbiten cyklist som cyklar året runt. Ofta med släpvagnen med barn eller fotoutrustning med.

På det senaste har det varit lite kortare inlägg men i arkivet har jag råkat på mycket långa texter med insikter, ställningstaganden och andra historier.
 

 

Vad är historien bakom ditt bloggnamn Ät Lingon?


Det började då jag studerade i Mellersta Nylands Yrkesskola på kocklinjen. Med en kompis blev det att när vi skiljdes åt för dagen sa jag "ät lingon" istället för "mojn" eller nåt annat. Gillar lingon, äter det varje morgon i jogurten. Sen blev det som statemnet, som jag även tryckte på blusar åt mej, för att jag inte ville betala för en huppare med en stor text med adidas el motsvarande. Det kändes inte ok att betala för att gå omkring med en stor logo för ett multinationellt företag på bröstet. 

 

Vad är de senaste fotoprojekten du hållit på med? Jobbar du med något annat än fotografi?

Som bäst håller jag på med ett barnbok tillsammans med Pia (länk). Pia ritar bokens figurer på mina foton, kolla in en del av projektet på helsinkiharri.fi och #helsinkiharri på IG.
Boken handlar om Harri som vill komma med i den stora rekordboken och hur det går till. Boken borde bli klar i vår.

Eftersom jag har en lång erfarenhet från restaurangbranchen så lagar jag mat åt folk till deras fester eller andra tillfällen som kurser o liknande. Som att berätta hur god mat man kan laga utomhus på öppen eld, man behöver inte alltid käka korv. Kolla in aventyrskocken.blogspot.fi.
 

Hur hittade du till Ratata?

Det var för att min syster Lisa bloggar på ratata som jag hittade hit.

 

Nanó Wallenius
06.04.2017 kl. 15:45

Veckans blogg - Filosofias

 

 

Namn: Sofia "fiauster" Johansson
Ålder: 27 år
Bor: Åbo
Gör: Studerar och äter

 

Hej Filosofias.ratata.fi! Du är rätt ny här men har ändå blivit aktiv väldigt snabbt. Hur hittade du till Ratata?

Tjenare! Jaa, jag hade flera vänner som sade att jag borde börja skriva blogg.. Sög på den karamellen en stund och sedan tänkte jag att why not! Så jag testade en annan bloggsida först, men det kändes inte alls som hemma. Sedan fick jag tips av Miranda om Ratata och trivdes genast. Känns lugnt, enkelt och mysigt att blogga här - perfekt för mig och min kaotiska hjärna.

 

Hur hittar du på vad du ska skriva om i bloggen?

Jag skriver mest om alldagliga grejer och funderingar så jag får väl inspiration av allt och alla omkring mig. Kan ha varit på en kaffedejt med kompisarna eller sett en nyhet på tv som tänder till. Sen varierar det från dag till dag. Ibland får jag inget smart nerskrivet och ibland löper det på.  

 

Vem är dina bloggförebilder?

Mina förebilder är nog Mia Skäringer och Yoga Girl. Mia skriver otroligt ärligt, roligt och sakligt. Yoga Girl är inspirerande och positiv, men kan också dela med sig av sina skit-dagar. Ärlighet varar längst - och humor! Annars så läser jag också många andra som t.ex. Blejk, Fejt och Fab religöst. Tips på andra roliga och ärliga bloggar uppskattas!

 

Var ser du dig själv om tio år?

Jag om 10 år? Just nu ser jag mig själv boende i Helsingfors i ett stort loft. Är frisk, kär i en lång man (som är jätte kär i mig också..hoppas vi) och jag har ett otroligt roligt och utmanande jobb bland härliga människor. Har eventuellt en hund eller två. Typ så! MEn det lär ändra en gång i månaden.  

 

Nanó Wallenius
04.03.2017 kl. 10:21

Veckans blogg - amy.ratata.fi

 

 

Namn: Amy Skogberg

Ålder: Min legitimation säger 45 men mentalt
befinner jag mig i lite olika åldrar... Erfaren som en
50-åring, mogen som en 40-åring, livsglad som en
30-åring, ivrig som en 20-åring och nyfiken som
en 10-åring...
Gör: Studerar till mentaltränare vid sidan om mitt
heltidsarbete som marknadsföringschef på ett IT-företag
Bor: Ute på vischan på Porkala udd i södra Kyrkslätt

 

Hej amy.ratata.fi! Du utbildar dig till mentaltränare och har en peppig blogg här på Ratata. Vad innebär det egentligen att vara mentaltränare och var jobbar en sådan?

Mentaltränare är förändringsagenter. Vi hjälper (=tränar) människor till förändring och utveckling så att de ska må fint. I människans hjärna pågår en ständig aktivitet i form av tankar, föreställningar, känslor, attityder, fantasier, inlärningar med mera. Dessa processer är vad som tränas och därmed omformas till det bättre. Man kan också kalla oss för friskvårdare eftersom vi arbetar med hälsobefrämjande metoder. 

De flesta mentaltränare jobbar med idrottare eller idrottslag, men även inom företagsvärlden börjar man inse nyttan av att anställa coacher. Det finns exempel där organisationer fått sjuktalen att rasa när man fångat upp och tagit itu med tidiga signaler på ohälsa genom att satsa på förebyggande åtgärder. Jag anser även att Finland skulle uppnå otroliga fördelar om man anställde mentaltränare till skolorna! Det vore ett enkelt medel att avvärja psykisk ohälsa samt coacha barn och ungdomar i deras ofta vacklande steg mot vuxenlivet.

 

Har du några typexempel på fall där mental träning kunde hjälpa en i livet?

Det vanligaste är att man vill bryta en ovana eller skaffa sig en ny vana. Det kan handla om att sluta äta godis eller börja motionera. Men mental träning är ett kraftfullt verktyg i många olika sammanhang. Man kan förbättra prestationer, öka koncentrationen, höja arbetsmotivationen, utveckla minnet, ta sin självkänsla till nya höjder...

Ett område som ligger speciellt nära mitt hjärta är stresshantering, eftersom jag har sett så många gå in i väggen. Jag önskar att fler stressade personer skulle uppsöka hjälp INNAN de bränner ut sig. Det finns otroligt bra metoder för att minska den upplevda stressen och att lära sig hantera den på ett bättre sätt.

 

Är mental träning något du tror det är brist på i vår uppväxt? Finns det fall där mental träning inte kan hjäpa en person?

Ja, det är brist på mental träning i vår uppväxt. Enligt en undersökning gjord i september 2016 (Nuorista Suomessa) har en tredjedel av eleverna i grundskolans övre årskurser och på andra stadiet känt sig deprimerade eller nedstämda under de senaste månaderna. Många barn och unga skulle få hjälp av att lära sig metoder för att träna sig till ett bättre mentalt välbefinnande. 

Jag tror att alla har hjälp av mental träning. Det svåra är att tänka långsiktigt. Hjärnan är som en muskel och behöver upprepad träning för att utvecklas. Undersökningar visar till exempel att det tar i medeltal 66 dagar att införa en ny vana.

 

Och sist och slutligen - vem är du? Vad är din bakgrund? Vem är egentligen Coach Amy? 

Jag har en bakgrund som toppidrottare, med bland annat tre FM-guld i prisskåpet, och brinner för träning av både kroppen och knoppen.

Men jag är inte bara intresserad av hur man kan förbättra idrottsprestationer genom att tänka rätt, utan av människor överhuvudtaget, våra beteenden och hur man kan påverka dem. Som mentaltränare kommer jag i kontakt med en massa olika livsöden och får leda folk till att hitta sig själva, eller till och med bättre versioner av sig själva. Samtidigt lär och upptäcker jag hela tiden mer om vem jag är. Bland annat dessa upptäckter älskar jag att skriva om på bloggen. 

Framförallt vill jag inspirera. Vi har alla förutsättningar att vara lyckliga och enastående men behöver ibland en puff på vägen. Om jag kan inspirera mina medmänniskor till att åstadkomma positiva förändringar, små eller stora, så har jag lyckats. Det känns otroligt fint att ha möjligheten att hjälpa folk att nå eller ta första stegen mot sina mål och drömmar.

 

Nanó Wallenius
11.02.2017 kl. 12:30

Veckans blogg - Elin

 

 

 

namn: Elin Westerlund
ålder: 19
gör: Studerar statskunskap vid Helsingfors universitet
och finlandssvenskt teckenspråk vid Humak
bor: Helsingfors

 

Hej Elinss.ratata.fi! Du har en välskriven blogg med intressanta inlägg om t.ex. hur det var att gå i gymnasiet med en hörselnedsättning, om tvåspråkighet och om vaccinets vara eller icke vara. Har du alltid känt ett behov av att skriva om saker som väcker intresse eller känslor hos människor?

Jag vill skriva om sådant, som jag upplever är viktigt. Det kan till exempel handla om något som är aktuellt i samhällsdebatten, något personligt eller något annat. Jag skriver också för att jag tycker om att skriva, även om jag ibland mitt i skrivprocessen avskyr mina texter.

 

Du skriver att du studerar teckenspråk vid sidan av statskunskap. Berätta lite om tanken bakom kombinationen av dina studier!

Det var egentligen en slump att jag också började studera teckenspråk. Några veckor efter att jag skrev inträdesprovet till uni såg jag på Facebook att Humak ordnar en utbildning i teckenspråk. Tänkte att jag hade inget att förlora på att söka dit, och jag blev också antagen. Teckenspråk är också mitt modersmål och jag tycker det är väldigt intressant att få fördjupa mig i det och lära mig mera om språket.

 

Vad innebär egentligen finlandssvenskt teckenspråk?

På samma sätt som att det finns olika talade språk i världen finns det också olika tecknade språk. I Finland har vi två teckenspråk, finskt teckenspråk och finlandssvenskt teckenspråk. Det finlandssvenska teckenspråket används huvudsakligen av finlandssvenskar och språkanvändarna är cirka 100. Nuförtiden finns det finlandssvenska teckenspråket på UNESCO:s lista över hotade teckenspråk i världen eftersom språkanvändarna är få.

 

Sist men inte minst - hur är livet som österbottning i Helsingfors? Några fördelar eller nackdelar?

Livet i Helsingfors är rätt bra, även om det i början var en liten chock att bo i en större stad. Fördelarna med att bo i Helsingfors är att all service finns i närheten och man kan vara mera anonym än i en liten stad. Dessutom finns det mera att se och göra i Helsingfors. Nackdelarna är att det är löjligt dyrt att bo och leva i Helsingfors och det tar också tid ifall man ska någonstans med spårvagn eller buss.

 

Nanó Wallenius
04.02.2017 kl. 13:03

Veckans blogg - Andas

 

 

 

namn: Jenny
ålder: 25
bor:  i Skövde som ligger
precis  mellan Vänern och Vättern
gör: Jobbar som fritidsledare (i Finland
kallat ungdomsledare) i kommunen.

 

Hej andas.ratata.fi! Din blogg är fylld med fint skrivna blogginlägg och reflektioner.  I din bloggprofil skriver du att du är sentimental. Berätta mer! Hur märks det på dig?

Jag tänker och saknar ofta tillbaka på tider som har varit. Speciellt dofter får det att hugga till i magen. Min sentimentalitet ger mycket inspiration till skrivandet, små korta fragment ur sådant som varit och sådant jag vill minnas.

 

Du bor i Skövde i Sverige var du jobbar som fritidsledare. Vad är de största skillnaderna mellan finlandssvenskar och rikssvenskar?

Det som jag märkt av är hur mycket "small talk" en gör här. Här pratar en oftast med busschaffören eller personen i ICA kassan. Oftast är det ganska ytligt men det är trevligare än att inte säga något alls, nuförtiden blir jag t.ex. glad när jag ser att det är en viss person som kör bussen för jag vet att jag blir bemött med ett leende och ett "hur har din dag varit".

I övrigt ser jag inte så stora skillnader, förutom svenskan som skiljer sig åt med vissa ord och fraser. Det är t.ex. inte helt klokt att kalla kanelbulle för örfil och fråga om någon vill ha en. (Fast är det finlandssvenskt ens?)

 

Hur är det att jobba i Sverige kontra Finland?

Jag har blivit mottagen på ett positivt sätt, atmosfären är överlag mer lättsam och fokus ligger på att lösa saker. Sedan tycker jag det ibland kan bli utmanande då det finns mer rädsla för konflikter här och många slipper gärna att ta itu med jobbiga situationer/diskussioner.

Jag tycker även det känns som att det är lättare att få jobb här eftersom personlighet och andra erfarenheter (förutom skola) tillgodoses!

 

Vad betyder skrivandet för dig?

Jag har ett komplicerat förhållande till skrivandet. Jag älskar att skriva men det kan gå sjukt långa perioder då jag inte får ner en rad och sedan plötsligt en kväll skriver jag sida upp och ner utan att ens tänka. Mest gillar jag att skriva korta uttdrag om relationer av olika slag. Även observationer och insikter ur mitt eller andras liv.

 

Nanó Wallenius
20.01.2017 kl. 18:41

Ratata ♥ Sandra Beijer

 

Onsdagen den 1 februari får Helsingfors besök av ingen mindre än bloggaren och författaren Sandra Beijer, aktuell med sin andra roman Allt som blir kvar. Ratata och KSF Media ordnar en föreläsning med henne i Amos Andersons konstmuseum från 17:30-19:30 med efterföljande frågestund. Kom och träffa Sandra och fira en inspirerande kväll med Ratata om bloggande, skrivande och författarskap! Träffen är öppen för alla och ett begränsat antal biljetter finns till salu.

Sandra Beijer skriver en av Sveriges största bloggar med över 170 000 besök i veckan. Hon är utbildad copywriter och författare till Det handlar om dig och Allt som blir kvar. Ratata passade på att ställa lite frågor som uppvärmning inför den stundande föreläsningen.

 

Vad gillar du mest att blogga om egentligen? Eller har det gått i perioder? Berätta!
Jag älskar att blogga. Det är den perfekta mixen av dagbok, fotoalbum och scrapbook. Jag får utlopp för mitt skrivande, mitt pysselbehov och mitt dokumenterande. Har bloggat sedan jag var 20 och har svårt att se ett liv utan den. Bloggen förändras allt eftersom hur jag mår och vad jag gör och det är det roligaste jobbat jag haft. Är glad typ varje dag över alla fina kommentarer och den plats Niotillfem är och har blivit.


Vilka är dina tydligaste bloggminnen?
Oj svår fråga. Alla de gånger mina bloggläsare har stöttat mig när jag inte mått så bra har betytt mycket för mig. Önskar att alla fick känna på att ha så mycket stöd från människor man aldrig träffat. När jag 2013 sa upp mig från mitt jobb för att satsa helt på bloggen och mitt skrivande var också stort.


I din podd "Beijers & Broströms bryderier" listade du nyligen ett par “bloggskandaler” genom din karriär som bloggare. Vad har du för tankar kring dessa? Är det möjligt att ens ha en blogg utan att av misstag trampa någon där ute på tårna?
I podden var det mest en rolig grej som Gustav ville prata om hehe. Inget som jag ser som en så stor grej egentligen. Har tack och lov rätt få bloggskandaler bakom mig, men det är nog ganska mycket för att jag inte tycker om att provocera. Under en period var bloggklimatet ganska kargt och det gick knappt att göra något utan att någon tog illa vid sig. Nu tycker jag snarare att det är motsatsen och att folks olikheter lyfts upp. Det fina med bloggandet tycker jag är att man får följa så många personligheter och människoliv. Suddas det ut försvinner nog bloggen som idé.

Hur länge har du haft författardrömmar?
Jag har tyckt om att skriva så länge jag kan minnas. Jag tror att de flesta som tycker om det bär nog på en och annan författardröm, men jag vågade aldrig riktigt drömma så pass stort att jag trodde det skulle bli av. Är väldigt glad att jag den där januaridagen 2012 bestämde mig för att prova ändå. Ett år senare blev manuset antaget och det är nog än idag det största som hänt mig!

Hur kändes det att ge ut roman nummer två i jämförelse med att ge ut roman nummer ett?
Det var betydligt svårare och mer ångestframkallat. I och med att den första romanen gick så bra och fick så fin kritik hade jag väldigt mycket skrivkramp i samband med andra boken. Jag kände aldrig att den dög. Till sist var det mitt förlag som sa att ”nu är den färdig, Sandra, nu ger vi ut den.” Jag hoppas att den tredje boken flyter på bättre och att jag har mer skriv-självförtroende i och med den.

Vad tror du om att många svenska bloggare ger ut olika slags böcker just nu?
Det är väl ganska naturligt att förlag uppvaktar människor med stora kanaler. För många bloggare blir en självbiografisk bok en naturlig förlängning och uppskattat av deras läsare.
Men i mitt fall ser jag det inte alls som att jag är en bloggare som ger ut en bok på det sättet. Jag har skrivit två romaner som är helt fristående från mitt bloggande. Mitt författarskap står på egna ben eftersom man inte behöver veta vem jag är för att läsa dem. Självklart hjälper det att jag har en stor kanal, men det är fortfarande en annan sak. Att bli ihoptussad med offentliga personer som ger ut självbiografiska böcker är ganska fel tycker jag. Vill inte låta hård eller så, men tycker det är olika grejer!


Vad tycker du om Youtube? Är det en självklar förlängning av bloggen eller är det någonting en bloggare fortfarande kan klara sig bra utan?
En vlogger och en bloggare är olika saker ser vi redan nu, tycker jag. Få personer bemästrar båda och just nu verkar båda kanalerna klara sig fint. Jag kommer blogga så länge det finns intresse för folk att läsa, men om vloggare helt tar över kommer jag inte finnas där. Jag gör mig inte alls lika bra i rörligt format och tycker inte att det är lika roligt heller. För mig är skrivandet och fotograferandet det intressanta. Jag kommer nog alltid jobba som skribent på ett eller annat sätt och just nu är det via författandet och bloggandet. Vi får se i vilka kanaler det blir i framtiden helt enkelt!

Vad tycker du om läsplattor och digitalisering av böcker?
Jag tycker alla sätt som bidrar till ökad läsning är underbart. Spelar väl ingen roll på vilket sätt man läser böcker, det fina är att man gör det.

Vilken är din favoritgenre inom litteratur egentligen? Vad läser du oftast?
Jag läser mycket ungdomslitteratur när jag är i en skrivande process för att jag tycker det är spännande att se hur andra gör. Annars läser jag oftast aktuella böcker för att jag läser mycket recensioner och blir nyfiken. Men i överlag är det uteslutande skönlitteratur. Gärna melankolisk sådan med en tonvikt på språket.

Har du gått någon form av skrivkurs? Har du några tankar om skrivkurser i allmänhet?
Nej, jag har inte gått någon skrivkurs men tycker det verkar väldigt drömmigt. Har inga planer på att gå någon just nu, men önskar att jag kanske hade vågat satsa på det lite mer som yngre istället för att hoppa på en utbildning direkt. Men det är lätt att vara efterklok. Och det gick ju bra ändå!

Berätta om dina skrivrutiner!
När jag är i en skrivande process brukar jag skriva runt tre timmar om dagen, tre dagar i veckan. Det blir då under förmiddagarna när mitt huvud är som klarast. Mer än så orkar jag inte, tycker det är ganska dränerande att få ihop böcker.

Hur börjar man skriva en bok? Vad var det svåraste under själva skrivprocessen enligt dig?
Det svåraste är väl egentligen att få ihop allt kan jag känna. Att det till slut blir en roman. Att skriva böcker är det svåraste jag gjort. Just nu är jag i research-fasen till min tredje bok och den är ganska behaglig. Jag samlar in information, överhör dialoger och skriver ner enstaka meningar och minnen. Fasar för perioden när jag ska tvingas få ihop det till en kapitel.. Samtidigt är skrivande det absolut viktigaste och största jag har i mitt liv.

 

När under dagen läser du böcker? Är det utspritt under dagen eller har du vissa fasta lässtunder?
Vissa dagar läser jag inte alls och andra dagar läser jag mycket. Det beror egentligen på hur spännande jag tycker boken är. Är den väldigt bra så läser jag både till frukosten och lunchen och på diverse färdmedel. Är den svårare att komma igenom brukar det oftast bara bli en stund på kvällen.

 

Vilka böcker planerar du att läsa inom kort?
Just nu har jag De Polyglotta Älskarna av Lina Wolff och Gul Utanpå av Patrik Lundberg väntandes på mig på mitt nattduksbord.

 

Evenemanget äger rum den 1 februari 2016 klockan 17:30-19:30 på Amos Andersons konstmuseum på Georgsgatan 27 i Helsingfors. Antalet biljetter är begränsat, först till kvarn gäller. Köp din biljett HÄR.

Facebookevenemanget hittas här. Frågor om evenemanget riktas till jenna(at)ratata.fi.

 

 

 

Nanó Wallenius
09.01.2017 kl. 11:43

Veckans blogg - pepperminttoad.ratata.fi

 

 

Namn: Adrienne Carolina Ileana
Ålder: 22
Gör: Studerar, skriver och försöker
njuta av livet där emellan
Bor: I en trivsam tvåa i vackra Åbo 

 

Hej pepperminttoad.ratata.fi! Du läser genusvetenskap, journalistik och litteraturvetenskap vid Åbo Akademi - vad drömmer du om att jobba med i framtiden?

Jag har nog alltid drömt om att bli författare, i alla fall sedan jag var sju, men på grund av mängder beslutsångest genom åren har jag varit inne på olika spår innan jag äntligen hittade tillbaka till ”kallet”. Skrev för inte så länge sedan på min blogg att jag gärna skulle arbeta som ”kulturfeministisk skribent”, en titel jag själv myntat och som jag tänker mig att skulle innebära författarskap och frilansande men också eventuellt entreprenörskap med bloggande, kanske? Kulturkritik och feminism skulle i alla fall vara nyckelord i arbetet!

 

Hur började du blogga? Har du några för mål med din blogg?

Jag ville börja blogga i nästan fem år innan jag äntligen samlade mod och tog tag i saken. Vet inte exakt hur det gick till men en natt för drygt två år sedan skrev jag mitt första inlägg och här är jag ännu. 

Det skulle vara roligt att fortsätta utveckla skrivandet och utmana mig själv genom att vara mer kreativ och prova på nya saker genom just bloggandet. Jag har några flummiga idéer och visioner i mitt huvud men vi får väl se hur det går!

 

Berätta lite om din uppväxt! Varifrån är du och hur hamnade du i Åbo?

Jag är född i Korpo men uppvuxen på Kimitoön, så skärgården och småsamhällslivet har länge varit ganska dominerande runt om mig. I Åbo hamnade jag efter att ha kommit in för att studera samhällsvetenskaper vid ÅA genast efter studenten. Hade ingen aning om vad jag ville bli och än mindre vad studierna egentligen skulle gå ut på så efter bara några månader beslöt jag mig för att ta en funderingspaus och jobba lite istället. 

Under det där året hade jag dock snappat upp en del om feminism, började läsa på om rörelsen och blev mer och mer intresserad. Så när jag den våren förstrött läste om de olika huvudämnena vid universitetet fastnade jag vid genusvetenskapen eftersom jag såg tydliga likheter; genusvetenskap är ju trots allt ett resultat av feministisk politik. Jag minns att jag blev så himla ivrig för att det lät så otroligt spännande och att jag därför brast i gråt! Kunde knappt vänta med att få börja med grundkurserna samma höst och den här våren skriver jag äntligen min kandidatavhandling. Åbo har kommit att bli min favoritstad och jag trivs väldigt bra här. 

 

Vad är det bästa med att studera genusvetenskap? 

Det bästa är nog att det är så annorlunda i jämförelse med allt annat jag hittills läst. För varje seminarium och diskussion en deltar i, varje text, kurs och år en läser i ämnet så öppnas nya perspektiv ständigt upp. En kan hela tiden bli mera medveten om makt, hierarkier, sociala strukturer och betydelsen av intersektionalitet. Det är dessutom ett av få ämnen vid ett universitet där menstruation, kroppar, svarta kvinnor, transpersoner och mental hälsa ges utrymme att stå i centrum av undervisningen. Det är otroligt viktigt och aldrig tråkigt! 

 

 

Nanó Wallenius
05.01.2017 kl. 13:57

Veckans blogg - Fängslande vishet

 

 

Hej fangslandevishet.ratata.fi! Berätta om er själva och om hur ni kom fram till ert bloggnamn!

 Hej! Vi är två väldigt glada och energiska klasskompisar på 22 år. Rebecca är hemma från Korsholm, Sofia från Esbo.

Vårt bloggnamn ”Fängslandevishet”, är ett sammansatt ord för båda våra namn. Rebecca betyder fängslande, och Sofia betyder vishet. Vi tyckte det var skoj och ganska fiffigt, så det fick bli det!

 

Hur träffade ni varandra och hur kom ni på att starta en blogg? Hur är det att dela på en blogg med en kompis?

Vi träffade varandra när vi började studera i samma klass. Vi studerar statskunskap med masskommunikation för tredje året nu, och vi har alltså känt varandra sedan dess. 

Vi blev kompisar ganska snabbt och har kommit att bli riktigt nära vänner under tiden vi känt varandra <3.

Vi båda  saknade ett forum där vi kunde skriva av oss och dela med oss av vad vi tänker.  Vi bestämde ganska spontant att starta en blogg tillsammans, och har verkligen inte ångrat oss. 

Att dela bloggen med en nära vän är bäst! Vi gör typ allting tillsammans, så det blir ganska naturligt att vi även skriver blogg tillsammans, haha!

 

Hur är det att studera i Vasa? Berätta något om era studier.

Som studerande finns det faktiskt allt som oftast något att hitta på i Vasa! Tro det eller ej haha. Vissa gånger kan studiekretsarna kanske kännas lite för små och känslan av ankdammen blir väldigt påtaglig. Men i sin helhet är det nog väldigt mysigt här. 

Studierna i statskunskap kräver väldigt mycket självständigt arbete. Du väljer om du vill gå på föreläsningar eller inte, inriktning och i princip vilken takt du vill studera etc. Det kan kännas ganska tungt ibland men samtidigt skulle vi inte vilja gå tillbaka till ett förbestämt schema. Friheten att få göra lite hur man vill är så nice!

 

Vad drömmer ni om att göra i framtiden?

Sofia: jag skulle vilja jobba med något kreativt i framtiden. Den stora drömmen är att få jobba som journalist, kanske på radio eller TV. Tänker att det skulle vara så kul och spännande att varje dag få träffa nya människor och lära sig nya grejer. Men så där utanför ”jobbtänket” drömmer jag om att få flytta utomlands och se olika platser omkring i världen. Skulle verkligen inte säga nej tack till att få bo i England eller kanske Italien. 

 

Rebecca: Jag drömmer om mycket! En dag vill jag driva ett mediebolag och en annan dag vill jag vara skidguide i alperna, haha! Jag drömmer om att kunna känna ”Det här vill jag göra, här vill jag vara”. 

Jag vill bo i en större och mer hektisk stad en Vasa i framtiden, men jag vill ha nära till berg och natur. Skulle verkligen vara en dröm att ha möjligheten att bo vintrarna i alperna. 

 

Nanó Wallenius
09.12.2016 kl. 20:57

Veckans blogg - Det blåa köket

 

 

Namn: Fia Doepel & Jarkko Nordlund
Ålder: 24 respektive 31
Bor: Ekenäs & Göteborg
Gör: Studerar konst med inriktning på fotografi och
skriver och fotograferar mat för studentbladet samt
lärarvikarie och hantverkare

 


Hej thebluekitchen.ratata.fi! Er matblogg är en riktig guldgruva! När och hur kom ni på idén att starta en matblogg?
 

Idén till en matblogg föddes egentligen första sommaren då vi odlade för första gången. Vi är båda riktiga foodies, som det tydligen heter, och har alltid älskat att laga mat och experimentera i köket så varför inte dela med sig av erfarenheterna? Så resonerade vi. Sen är ju Fia och frilansar som fotograf så et kändes på något sätt naturligt. 
 

Berätta om er livsstil och matfilosofi!

Haha var ska man börja? Sedan jag blev vegetarian (Fia) för drygt tio år sedan har jag funderat väldigt mycket kring hur våra konsumtions vanor påverkar kroppen både fysiskt och psykiskt. Jag har även ett intresse för näringslära och miljötänk så det har fallit sig väldigt naturligt att över åren gått över till mera och mera vegansk kost. Största orsaken till varför en själv helst inte vill konsumera animaliskt protein, främst rött kött, all slags fågel och nu under det senaste året även fisk, är helt enkelt miljö aspekten. Tätt inpå ligger ju även den etiska aspekten. Däremot så använder vi ju oss nog någon gång i månaden av ägg och t.ex. fetaost för vi vill inte få brist på vitamin b12. Den vitaminen finns enbart i animaliska produkter och får man brist på den kan man bli riktigt sjuk. Sedan början av september har vi även uteslutit gluten ur vår diet eftersom jag (Fia) är rätt så känslig för gluten. 

Vi odlar som sagt också sedan några år tillbaka och strävar att i framtiden vara självförsörjande på åtminstone någon grönsak, gärna flera. Eftersom vi inte badar i pengar, som dom allra flesta av oss, fokuserar vi på att göra så näringsrik mat på en hyfsat smal budget. Det är de experimenten som vi vill dela med oss av på bloggen. Men såklart dyker det även upp andra rätter som kanske passar till lite festligare tillfällen, det är ju roligt att laga olika sorters mat ju!

 

Vad är era topp 5 godaste recept på bloggen?

Oj, svår fråga! Men skulle nästan säga tomatgrytan med belugalinser och svartkål, ramen, borsjtj soppan , raw bananglassen med salig tjinuskisås och glutenfria quinoa och kokos gröten.


Har ni några matexperiment på kommande? Berätta!

Ja! På agendan står exempelvis glutenfria bröd, lite kombucha och mera experiment med rotfrukter.

 

 

 

 

Nanó Wallenius
10.11.2016 kl. 07:53

Veckans blogg - Amanda i underlandet

 

 

Namn: Amanda Grönroos
Ålder: 22 år
Gör: studerar etnologi, religionsvetenskap och
kulturledning samt jobbar som eftisledare och
freelancande fotograf vid sidan av studierna.
Bor: i Åbo


Tjena Amandaiunderlandet.ratata.fi! Din blogg är en balanserad blandning av snygga bilder, mycket personlighet och intressant innehåll. Hur skulle du själv beskriva din blogg till någon som aldrig läst den?
 
Ett pussel av mestadels rätt spontana inlägg som handlar om livet och vardagen samt vad jag tänker och upplever. Bilder och färger är väldigt centrala och jag har svårt att publicera ett inlägg som inte kompletteras av minst en bild. Bloggen fungerar lite som en dagbok där jag försöker vara ärlig och uppriktig om det jobbiga, men samtidigt även dokumentera och lyfta fram guldkanterna i vardagen.
 
 
Du skrev nyligen lite kort om ditt nya hem i ett kollektiv i Åbo som du delar med fyra killar, vilket väcker fascination hos många. Berätta om vad som gör detta hem så speciellt!
 
Vänskap, humor, respekt och en levande men avslappnad stämning. Jag känner att alla har rum att få vara sig själv, och att vårt hem fylls av en tillit till varandra som gör att saker fungerar. Min upplevelse är också att hemmet känns väldigt öppet och att det är lätt att känna sig hemma, vilket jag tycker är fint.
Att bo med fyra killar känns väldigt naturligt för mig eftersom jag alltid umgåtts mycket med både killar och tjejer. Före jag flyttade in bodde där en annan tjej, så kollektivet är levande och redan efter årsskiftet kommer utbyten och annat att göra att människor flyttar och byter plats.
 
Du har tidigare skrivit att du ville flytta till svenska landsbygden och studera något helt annat och ändå blev du kvar i Åbo! Hur kommer det sig?
 
Var länge övertygad om att universitetsstudier inte var något för mig, men när jag kom in i en skola i Sverige och skulle börja planera för skolbyte fick jag en väldigt stark och obeskrivlig magkänsla att jag måste stanna kvar och ge Åbo och studierna här en till chans. Är väldigt tacksam för det, jag trivs otroligt bra här för tillfället! Jag har länge varit, och är fortfarande, en människa som behöver förändring för att må bra och tanken på rutin och vardag skrämde mig, men jag är glad att jag vågade slå ner lite rötter i Åbo.
 
Var ser du dig själv om 5 år?
 
Oj, definitivt svåraste frågan att svara på, för jag har ärligt sagt ingen aning. Det finns så otroligt mycket jag vill göra att jag själv nästan blir snurrig ibland. Jag vet i alla fall att jag vill resa och upptäcka mer, känna att jag gör något betydelsefullt, träffa olika människor, spendera tid med dem jag tycker om, lära mig mer och vidga mina vyer. Rent konkret vill jag driva ett eget företag och ha en examen eller fler! Just nu känns mina framtidsplaner väldigt öppna och fria.
 
Nanó Wallenius
24.10.2016 kl. 16:22

Intervjuer

 

Här dyker alla intervjuer från Ratatas framsida upp.
 

 

Profiler:

 

 Henrika Bonn

 Karin Lindroos

 Johanna Bruun & Ida Enegren

 Amanda Grönroos

 Nayab Noor Ikram

 Ila Nordman

 Linnea Portin

 Déa Solin

 Jennifer Sandström

 Leena Sahlström

 Fia Doepel

  Erik Palm

  Vanessa Forstén

  Michaela von Kügelgen

  Emma Kanckos

 Emilia Nyberg

  Madelen Holmström

 Sandra Beijer

 Flora Wiström

 Elin Skoglund

 Matilda Wahl

 Olivia Hageus

 Moa Ericson

 Janne & Joni Keko (NAJSlifestyle)

 Kadi Lindman

 Daniela Skoglund

 Malin Öhman

 Jonna Jinton

 Jarina Leskinen

 Siri Fagerudd

 Ellen Strömberg

 Julia Degerth

 Liisa Mendelin

 Elin Willows

 Caroline Eriksson

 TildaSofia

 Michaela Finne

 Celine Granlund

Veckans blogg-intervjuer:

 

 Nanó - nano.ratata.fi

 Malin - malin.ratata.fi

 Alexandra - hedenandis.ratata.fi

 Astrid - astrid.ratata.fi

 Niklas - niklasgerkman.ratata.fi

 Sofia - filosofias.ratata.fi

 Amy - amy.ratata.fi

 Elin - elins.ratata.fi

 Jenny - andas.ratata.fi

 Adrienne - pepperminttoad.ratata.fi

 Rebecca & Sofia - fangslandevishet.ratata.fi

 Fia & Jarkko - thebluekitchen.ratata.fi

 Amanda - amandaiunderlandet.ratata.fi

 Jasmine - mittgronasamhalle.ratata.fi

 Louise - laserlouise.ratata.fi

 Melinda & Malin - estradpoesi.ratata.fi

 Kajsa - stormen.ratata.fi

 Julia - groniabo.ratata.fi

 Mikael - mikaelr.ratata.fi

 Bloggkoll - bloggkoll.ratata.fi

 Malin - malin.ratata.fi

 Sandra - grimbiard.ratata.fi

 Sara - pulsfrekvens.ratata.fi

 Ida - kudibyspoteter.ratata.fi

 Satu - satumainen.ratata.fi

 Elias - bringthenoise.ratata.fi

 Sonneblom - sonneblom.ratata.fi

 Fanny - argusti.ratata.fi

 Hanna Sofia - systrami.ratata.fi 

 Frida - bergochdalvana.ratata.fi

 Emilia - emiliakan.ratata.fi

 Koltrast - koltrast.ratata.fi

 Hanna - hani.ratata.fi

 Miilo - miilo.ratata.fi

 Anne - annehietanen.ratata.fi

 Julia - book.ratata.fi

 Louise - ordagrant.ratata.fi

 Fia - slainmejifolie.ratata.fi

 Rolf - kaffepausen.ratata.fi

 Kaneli - spicegirl.ratata.fi

 Sanna - detsannalivet.ratata.fi

 Linn - linnbyrkjeland.ratata.fi

 Amanda - magnolia.ratata.fi

 Lina - finalina.ratata.fi

 Jenna - bestfaceforward.ratata.fi

 Matilda - risgryn.ratata.fi

 Johanna - curroergosum.ratata.fi

 Saara - birdy.ratata.fi

 Caroline - lescouleursdesnuages.ratata.fi

 Inga-Stina - ingastina.ratata.fi

 Jenna - jenna.ratata.fi

 Emily - emily.ratata.fi
 

 

Hej där, nya bloggare!

 

 

Ampersand.ratata.fi - vem är du egentligen?

Jag heter Jenny och är en kreativ och kattgalen soon-to-be grafisk designer som älskar läppstift. Just nu är jag bosatt i Jakobstad, där jag och min sambo bor i en ljus tvåa med snedtak och fina fönster. Jag är allergisk för nagellack, har en grym tävlingsinstinkt och en oförklarlig fobi för tejp. Det är jag i ett nötskal.

 

Vad kommer du att blogga om?

Jag kommer att blogga om grafisk design, min vardag, olika kreativa påhitt och kanske ett och annat vegetips. Jag strävar efter att ha bra bildmaterial och uppdatera med jämna mellanrum, eftersom det är saker jag uppskattar hos bloggar jag följer.


Nämn ett typiskt inlägg som vi kan förvänta oss på din blogg inom en vecka.

Ett inlägg där jag delar med mig av ett grafiskt projekt eller en summering av min vecka i bilder.

 

Nanó Wallenius
24.04.2016 kl. 20:44