Kulturproducentens nya producentuppdrag

25.05.2018 kl. 08:23

Bilder lånade från Emilia Nybergs blogg

 

Nyfikna som vi är kunde vi inte låta bli att snoka lite hos vår kära Ratataprofil Emilia "Miilo" Nyberg, vars graviditet uppdagades på bloggen för några veckor sedan. Miilo gick som tur med på att stilla vår törst och uppdatera oss om detaljerna. Hon beskriver den första tiden som utmattande och lite nojig, men eftersom halva graviditeten nu passerat vågar hon äntligen prata om det hela mera öppet.

 

Var det en planerad graviditet?

Nja, det var inte precis som om vi hade plockat fram våra kalendrar för att "pricka rätt", men inte var det heller en total överraskning då jag aldrig velat proppa i mig några hormonella preventivmedel. Med hus, äktenskap, relativt stabil inkomst och ett tryggt socialt nätverk kändes ändå inte en graviditet som det värsta som kunde hända om vi säger som så. 

 

Tre ord som beskrivit din graviditet so far:

Utmattande, utmanande och relativt smärtfri. 

 

... berätta mer om ett av de tre orden du nyss nämnde!

Utmattande, eftersom det i dryga tre månader kändes som att jag knappt skulle orka existera. Eftersom vi valde att inte berätta till någon innan det första ultrat var det även ganska tungt att hålla god min på jobbet och i sociala sammanhang då jag helst hade velat gräva ner mig på sängbotten och aldrig mer stiga upp. Utmanande har det varit på många olika vis, bland annat att lägga om mitt tankesätt att prioritera mig själv i första hand och inte ungefär allt annat som jag vanligtvis kan ha en tendens att göra. Trots detta har graviditeten ändå varit ganska smärtfri och stundvis har jag kommit på mig själv att glömma bort att jag är på smällen då symptomen varit få. 

 

 

 

Har det varit svårt att "dölja" din graviditet? 

Som person hör jag inte till de som har ett behov av att vifta omkring med de korniga ultrabilderna i tid och otid eller snöar in mig på gravidsnack med personer som kanske inte är så intresserade, så ur den synvinkeln: nej. Dessutom har jag en kropp som det finns "att ta av", så dröjde nog till närmare vecka 16 innan det överhuvudtaget började synas för ett otränat öga. Den svåraste delen var nog att bortförklara den ohemula tröttheten som härjade i början av graviditeten. Därtill har jag även tidigare skämtat med kompisar om att den dagen jag tackar nej till ett glas bubbel vet de att jag högst antagligen är på smällen, så när en bästis kom släpande med en flaska vin i näven i början av graviditeten kunde jag inte dra några rövarhistorier. 

 

Av vilka orsaker har du varit nojig med att berätta om den?

Eftersom vi tidigare var med om ett missfall har jag verkligen tagit noll saker för givet den här gången. Det är först nu, över halvvägs, som jag äntligen börjar känna att jag vågar slappna av en aning och det överhuvudtaget känns lättare att prata mer öppet om det. 

 

Hur funkar det med att få barn och att vara egenföretagare?

Nu råkade det sig så att jag tidigare i vintras fick en fast, åttioprocentig tjänst som kommunikatör, så har släppt den mesta huvudbryn vad gäller kombinationen barn och företagande och tänker att den biten förhoppningsvis ordnar sig utan desto mer byråkratiskt strul. Får se hur det går. 

 

 

 

Vad är dina planer inför sommaren? Förra året hade ni ju sommarcafé på Sutarkulla vilket såg helt otroligt mysigt ut! 

Ja, fjolårets café var nog en stor succé och väldigt roligt att genomföra, men det här året blir det ett aningen lugnare tempo utan några större extra projekt utöver mina "vanliga" jobb som kommunikatör och fotograf. Har inget speciellt inplanerat för sommaren, utan ser bara fram emot en sommar som jag förhoppningsvis kommer hinna njuta av en aning då jag t.o.m. skall ha semester några veckor! Kommer antagligen mest att ägna mig åt turisteri i hemtrakten och så skall vi väl kanske renovera lite här hemma också. 

 

Vad för kultur konsumerar du just nu?

Eftersom jag jobbar med kultur i olika former, tycker jag det på fritiden är skönt med ett lite mer "lättsamt" kulturintag. Just nu gillar jag att lyssna på poddar som t.ex. En Underbar Pod och Billgren Wood, samt titta på tv-serier, där Timeless och The Handmaid's Tale är favoriterna just nu. 

 

Och sist men inte minst - har du sommartips till folk som vill besöka Raseborgsområdet i sommar?

Aldrig händer det så mycket i Raseborg som under sommaren så ett besök hitåt skulle jag definitivt rekommendera. Mina egna sommarmåsten är ett besök på Raseborgs sommarteater i Snappertuna, chokladkaka på Café Gamla Stan i Ekenäs (prickar gärna in detta på en trubadurtisdag), en dagsutflykt till Fiskars för att kolla in sommarutställningarna samt brunch på Köttkontrollens soliga terrass i Karis. Och så kvällsdopp vid någon mysig strand, som t.ex. Vitsjön, Flacksjö eller Lagmans.

 

För att följa Miilo online hittar ni hennes blogg och instagram här och här.

  

Nanó Wallenius
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 9 med bokstäver:

                      
 
 

Välkommen till Ratata - Svenskfinlands mysigaste bloggtjänst och kulturportal! Här på framsidan lyfter vi intressanta personer, evenemang och projekt.

Bloggat hos oss

När resan är målet

Ändå pratar man ju hela tiden om att "det är resan som räkas", inte målet. Både när det gäller lycka och framgång brukar man tala om att satsa på resan och inte målet, för då kommer lyckan och framgången när man minst anar det. Men tydligen tror vi ju inte på det alls när det gäller våra semesterresor eller liknande. Det viktigast är att komma så snabbt som möjligt till destinationen, inte att uppleva resan dit.

Och därför älskar jag att bloggare såsom Linnea Portin på sin blogg Brygd, lyfter fram det här i sitt blogginlägg "Drömmen om att inte flyga".

 

Jasmine har skrivit tankeväckande om att resa.

20.10.2018 kl. 18:25

Fager Dam 10 år

 

Grattis säger vi till Fager Dam vars blogg fyller tio år idag! Här följer en liten jubileumsintervju.

 

Vad är dina bästa bloggminnen från dessa tio år?

Den första Ratata-festen var det mest magiska jag varit med om. Bloggportalen Ratata hade nyss öppnat och det ordnades en fest för att fira det på reklambyrån Peoples kontor. Jag minns hur jag steg in där och det fanns cupcakes och folk var klädda i granna färger för vi hade något tema för klädseln. Alla var så öppna och glada och intresserade av att prata med en. Det kändes magiskt att så där på en kväll plötsligt lära känna en hel hop med roliga och kreativa mänskor och festa till sena natten.

Bloggkryssningen jag var på sommaren 2011 var också något alldeles extra. Vi fick hälsa på hemma hos superbloggaren Ebba von Sydow! Det var visst tidningen Papper som ordnade kryssningen.

De gånger Bloggpriset ordnades på Korjaamo i Helsingfors var också något alldeles extra. Minns hur jag på det första Bloggpriset bara gick omkring och pratade och pratade för det fanns så många härliga bloggare på plats.

 

Hur har din blogg förändrats?

I början ville jag fokusera på inredning och mode. Modebloggar var stora när jag började hösten 2008 och jag har alltid haft ett stort modeintresse. Men det som verkligen blev gnistan till att börja blogga var att jag renoverade min nya lägenhet samma höst som det blev finanskris och allt såg väldigt mörkt ut. Jag behövde lägga upp bilder på vackra tapeter på nätet för att orka med allt.

Efter att jag flyttat bloggen från Blogspot till Ratata började jag lära känna andra finlandssvenska bloggare. 2010-2011 var dom stora bloggåren för mig. Jag fokuserade mycket på mode, jag tog outfitbilder och recenserade de internationella modevisningarna.

Sedan började jag jobba som journalist, och där var bloggen en stor orsak till att jag vågade mig på att skriva professionellt. Men samtidigt så ledde journalistjobbet till att tiden och energin för bloggandet stadigt har minskat.

Lite av en nytändning för bloggandet fick jag i januari 2017 när jag började med bulletjournal. Då blev jag ivrig att visa upp hurdana sidor jag gjort i min anteckningsbok. Sedan expanderade jag och startade ett Instagramkonto som fokuserar på min bulletjournal.

 

Hur skulle du beskriva din blogg?

Just nu står det i bloggbeskrivningen bara ”spretiga dagboksanteckningar från mitt liv”. Det som alltid har gällt min blogg är att jag fokuserar på sådant som är fint och positivt. Ibland kan jag också ta upp något svårare ämne, som min syn på #meetoo. Men ja, bloggen har varit ett andningshål för mig, ett ställe där jag får vara mig själv och tänka på sådant som är kul. Jag bloggar alltid just så mycket som jag har lust med och planerar väldigt lite.

 

Hur kommer du fortsätta med bloggen?

Tror jag fortsätter i samma lugna takt som de senaste åren. Har jag varit på en bra resa vill jag berätta om den på bloggen, som när jag for till Ischia den här hösten. Tycker jag innehållet i min handväska matchar fint lägger jag upp ett i-min-väska-inlägg. Om jag lagt upp en ny video på Youtube så gör jag ett blogginlägg om det. Instagram och Youtube har stulit av min tid, men bloggen behövs för att samla ihop allt jag gör i sociala medier.

17.10.2018 kl. 19:30