Så var min praktik slut

21.05.2018 kl. 08:59


Hur snabbt har inte denna vår gått? I fredags hade jag min sista praktikdag här på ratata och jag måste säga att dessa elva veckor bara swishat förbi. Har varit så kul att få vara en del av ratata familjen under denna vår. Liksom hur drömmigt är det inte att jag fått fylla vardagen med att läsa blogginlägg, träffa intressanta & inspirerande personer och göra intervjuer & reportage. 

När man har praktik brukar man sådär i allmänhet lära sig mycket praktiskt och hur man gör olika saker, men på den fronten skulle jag säga att denna praktik varit rätt annorlunda. Istället har den varit lärorik på det personliga planet - jag har fått testa på att jobba självständigt och på distans. Jag har fått vara min egen chef och lärt mig hur jag fungerar i olika arbetssituationer. 

Nu är sommaren här och jag vet faktiskt inte vad som väntar mig, om en månad får jag examen och då blir det en sommar på båten. Men efter det? Vem vet? Kanske jag flyttar, kanske jag börjar plugga igen eller flyr utomlands. Om ni är sugna på att hänga med mig i framtiden hittar ni min blogg här.

Tack Ratata för denna vår! 

 

Sofie Råholm
Kommentarer (0)
Skriv siffran 7 med bokstäver:
                      
 
 

Välkommen till Ratata - Svenskfinlands mysigaste bloggtjänst och kulturportal! Här på framsidan lyfter vi intressanta personer, evenemang och projekt.

Bloggat hos oss

Augusti och rutiner

 

Och jag är fortsättningsvis helt överlycklig att jag blivit antagen till Författarskolan. Jag kan knappt vänta tills det börjar! Lite tjuvstart med skrivveckoslut och skrivarkurs blir det ändå, för nästa veckas helg bär det av till Nötö på skrivkurs med Åbolands Litteraturförening. Det blir mycket skrivande nu i höst och jag är otroligt glad att jag byggt upp en bra rutin kring mitt skrivande. 

 

Emma om hösten som kommer.

 

08.08.2018 kl. 14:20

Favoriter i Stockholm

08.08.2018 kl. 14:19

Rädd för hundar men litar på hästar

 

Är rädd för hundar men hästar litar jag på automatiskt. Inte ponnys, men hästar. Ju större häst desstu mer litar jag på hen. Hästars vackraste snällhet och min tilltro till den växer med mankhöjden. Hästar har lena nosar och flackande öron som lyssnar på dig. Och de snällaste ögon jag hittat någonstans. Saknar den där ena finnhästen som brukade blåsa varm luft på mina kinder och puffa mig på armen för att hälsa. Han som lyssnade när jag bad och blev så glad över att få uppmärksamhet, att man borstade och flätade små flätor i manen.

Saxat från bloggen Tofflor.

08.08.2018 kl. 14:16