Boktips: mord, kärlek och en sekt

07.03.2018 kl. 08:22
Något annat som är nytt här på ratata i vår är boktips! Varje onsdag är det någon av ratatas profiler som tipsar om läsvärda böcker, denna onsdag är det praktikant Sofie som tipsar om tre böcker hon gillar lite extra mycket.

Bild: Sofie Råholm

Mörka platser av Gillian Flynn

Gillian Flynn är författaren bakom succén Gone Girl, som jag totalt älskade, både filmen och boken. Så när jag såg boken ”Mörka platser” på flygplatsen tvekade jag inte en sekund före jag gick med den i handen till kassan. Mörka platser handlar då om Libby Day som bara var sju år när hennes mamma och två systrar kallblodigt mördades i det som kallas Satansoffret i Kinnakee. Libby lyckades fly ut i den kalla vinternatten, hon överlevde och vittnade om hur det var hennes femtonårige storebror Ben som var den skyldiga.

Tjugofem år senare när Libby lever på det sista från en fond, upprättad av välgörare som för länge sedan glömt bort henne, ser hon en möjlighet att tjäna mer pengar på sin tragedi. Mot en summa pengar från en grupp privatspanare som tror att Ben är oskyldig, tar hon kontakt med alla de som var involverade i den där kalla vinternatten. Vilket leder till en härva av lögner, fara och en mördare.

Det som jag fastnade för med denna bok var att den var så olidligt spännande och oförutsägbar, det var så svårt att luska ut vem som var mördaren. Var Ben oskyldig eller inte? Något Flynn gör bra i alla sina böcker är att berätta flera historier parallellt med varandra, alltså från olika karaktärers synvinklar. En berättelse med parallella historier kan lätt bli trög att läsa, men jag tycker Flynn lyckas bra med det och det ger både historien och karaktärerna mera djup.

Om att älska: 90 berättelser om hjärta och smärta av Michaela Forni

En bok jag kan läsa om och om igen. "Om att älska" är Fornis andra textsamling och innehåller 90 berättelser om hjärta, smärta och allt där emellan. Kärlek är som en drog, något vi både älskar och hatar samtidigt.

Jag älskar Fornis sätt att skriva och jag kan tro att många, precis som jag, har lätt att relatera till henne texter. Det är väl lite det boken vinner på, den höga igenkänningsfaktorn. Fornis språk är enkelt och rakt på sak, det behövs inga långa meningsuppbyggnader eller metaforer, för hennes texter väcker ändå känslor hos läsaren.

De oskuldsfulla av Kristina Jones, Celeste Jones & Juliana Buhring

Detta är då en sann historia om syskonenen Kristina, Celeste och Juliana som föddes in sekten Guds barn. Organisationen som ansvarade över deras uppfostran utövade fysisk och psykisk misshandel, hjärntvätt, prostitution och pedofili. Sekten grundades i USA i slutet av 1960-talet och är i dagens läge känd under namnet Familjen. Något av det mest upprörande är sektens religiösa syn på sex, för dem är sex att ”åskådliggöra Guds kärlek”, alltså med andra ord är sex mellan sektens medlemmar, oavsett ålder, okej så länge det är pga. Guds kärlek.

Denna historia är något av det värsta och rent utav äckligaste jag läst, men på samma gång är det en överlevnadshistoria. Den väcker så mycket känslor och fast man skulle vilja sluta läsa, måste man fortsätta. Boken berättar om syskonens livsresa i sekten, men även om det slutliga hoppet och deras liv efteråt.

Sofie Råholm
Kommentarer (0)
Skriv siffran 9 med bokstäver:
                      
 
 

Välkommen till Ratata - Svenskfinlands mysigaste bloggtjänst och kulturportal! Här på framsidan lyfter vi intressanta personer, evenemang och projekt.

Bloggat hos oss

När resan är målet

Ändå pratar man ju hela tiden om att "det är resan som räkas", inte målet. Både när det gäller lycka och framgång brukar man tala om att satsa på resan och inte målet, för då kommer lyckan och framgången när man minst anar det. Men tydligen tror vi ju inte på det alls när det gäller våra semesterresor eller liknande. Det viktigast är att komma så snabbt som möjligt till destinationen, inte att uppleva resan dit.

Och därför älskar jag att bloggare såsom Linnea Portin på sin blogg Brygd, lyfter fram det här i sitt blogginlägg "Drömmen om att inte flyga".

 

Jasmine har skrivit tankeväckande om att resa.

20.10.2018 kl. 18:25

Fager Dam 10 år

 

Grattis säger vi till Fager Dam vars blogg fyller tio år idag! Här följer en liten jubileumsintervju.

 

Vad är dina bästa bloggminnen från dessa tio år?

Den första Ratata-festen var det mest magiska jag varit med om. Bloggportalen Ratata hade nyss öppnat och det ordnades en fest för att fira det på reklambyrån Peoples kontor. Jag minns hur jag steg in där och det fanns cupcakes och folk var klädda i granna färger för vi hade något tema för klädseln. Alla var så öppna och glada och intresserade av att prata med en. Det kändes magiskt att så där på en kväll plötsligt lära känna en hel hop med roliga och kreativa mänskor och festa till sena natten.

Bloggkryssningen jag var på sommaren 2011 var också något alldeles extra. Vi fick hälsa på hemma hos superbloggaren Ebba von Sydow! Det var visst tidningen Papper som ordnade kryssningen.

De gånger Bloggpriset ordnades på Korjaamo i Helsingfors var också något alldeles extra. Minns hur jag på det första Bloggpriset bara gick omkring och pratade och pratade för det fanns så många härliga bloggare på plats.

 

Hur har din blogg förändrats?

I början ville jag fokusera på inredning och mode. Modebloggar var stora när jag började hösten 2008 och jag har alltid haft ett stort modeintresse. Men det som verkligen blev gnistan till att börja blogga var att jag renoverade min nya lägenhet samma höst som det blev finanskris och allt såg väldigt mörkt ut. Jag behövde lägga upp bilder på vackra tapeter på nätet för att orka med allt.

Efter att jag flyttat bloggen från Blogspot till Ratata började jag lära känna andra finlandssvenska bloggare. 2010-2011 var dom stora bloggåren för mig. Jag fokuserade mycket på mode, jag tog outfitbilder och recenserade de internationella modevisningarna.

Sedan började jag jobba som journalist, och där var bloggen en stor orsak till att jag vågade mig på att skriva professionellt. Men samtidigt så ledde journalistjobbet till att tiden och energin för bloggandet stadigt har minskat.

Lite av en nytändning för bloggandet fick jag i januari 2017 när jag började med bulletjournal. Då blev jag ivrig att visa upp hurdana sidor jag gjort i min anteckningsbok. Sedan expanderade jag och startade ett Instagramkonto som fokuserar på min bulletjournal.

 

Hur skulle du beskriva din blogg?

Just nu står det i bloggbeskrivningen bara ”spretiga dagboksanteckningar från mitt liv”. Det som alltid har gällt min blogg är att jag fokuserar på sådant som är fint och positivt. Ibland kan jag också ta upp något svårare ämne, som min syn på #meetoo. Men ja, bloggen har varit ett andningshål för mig, ett ställe där jag får vara mig själv och tänka på sådant som är kul. Jag bloggar alltid just så mycket som jag har lust med och planerar väldigt lite.

 

Hur kommer du fortsätta med bloggen?

Tror jag fortsätter i samma lugna takt som de senaste åren. Har jag varit på en bra resa vill jag berätta om den på bloggen, som när jag for till Ischia den här hösten. Tycker jag innehållet i min handväska matchar fint lägger jag upp ett i-min-väska-inlägg. Om jag lagt upp en ny video på Youtube så gör jag ett blogginlägg om det. Instagram och Youtube har stulit av min tid, men bloggen behövs för att samla ihop allt jag gör i sociala medier.

17.10.2018 kl. 19:30

Aktivaste bloggare

1 posterLife According To Beanie 

Mest kommentarer

Så är det och så blir det 1 kommentarer