"Öl och våfflor är nog Belgien i ett nötskal"

Emilia, 23 år, studerar juridik och förra hösten packade hon sitt pick & pack och åkte på utbyte till Belgien halva läsåret. Denna fredag berättar hon om sina upplevelser att flytta ensam till ett främmande land.


Hej Emilia! Varför bestämde du att åka på utbyte i samband med dina studier?

Hej! Jag har alltid velat, enda sedan högstadiet, åka på utbyte. Tänkte på det i gymnasiet men det är ju rätt dyrt då och har alltid vetat att jag ska studera vidare på universitet, så bestämde att åka när jag studerat några år. Känns som om man får mer utav det då också. Annars så kände jag väl att jag ville få miljöbyte, se nya saker och helt enkelt testa på att bo i ett annat land.


Förutom att studera på Université de Liège, vad pysslade du med under tiden du var där?

I början av läsåret blev det ju en hel del fest och evenemang, ett perfekt sätt att lära känna folk. Sen reste jag väldigt mycket under mitt utbyte, hann besöka sju olika länder och fjorton städer. Det var otroligt billigt att resa från Belgien, buss till Paris kostade 15 euro och tåg till Amsterdam fick man för 18 euro. Belgien överlag har väldigt många fina städer, så passade på att besöka några av dem också.
 


Vad var det allra roligaste/bästa under ditt utbyte?

Alla nya kompisar man fick, blev förvånad över att man i denna ålder kan få så mycket nya goda vänner. Det var relativt lätt att träffa människor och lära känna dem. Det fanns väldigt mycket andra utbytesstuderanden så alla sitter ju lite i samma båt, ensamma i en ny stad, så då blir det rätt naturligt att man börjar umgås.
 

Vad var sen igen allra jobbigast/svårast?

De två första veckorna, hela processen att komma ensam till ett helt nytt ställe var väldigt jobbigt och efter en vecka ville jag inget annat än att åka hem igen. Sedan upplevde jag det väldigt energikrävande att man i början måste vara så otroligt social och bjuda på sig själv för att lära känna andra människor. Man ville ju inte ge ett dåligt intryck.
 


Om du jämför universitet du går på här i Finland med skolan du gick på i Belgien, vad var största skillnaden?

Det första jag reagerade på var att lärarna var mycket mer engagerade i Belgien samt undervisningsgrupperna var mindre. Jag gick kurser på magisternivå i Belgien och här hemma i Finland är jag ju på kandi nivå, så det var ju en skillnad och sen så var det mycket mer skrivande i Belgien. Något som vi har bättre här hemma i Finland är skolutrymmen, skolan i Belgien var i princip bara en betongbyggnad där det inte fanns några utrymmen, såsom soffor och liknande, som man kunde umgås i.
 

Bortsett från skolan, upplevde du annars några oväntade kulturkrockar?

Största kulturkrocken för mig var nog gymmet jag gick på, haha. Man hälsade på varandra i omklädningsrummen och personalen tog sig tid att lära känna sina kunder, t.ex. om man gick på ledda grupptimmar frågade timdragaren ens namn osv. Också det hur man hälsar på varandra, med två kindpussar, kändes väldigt nytt i början men man vande sig väldigt snabbt. Andra roliga grejer var att det såldes öl och vin i skolkafeterian och det fanns våfflor precis överallt. Öl och våfflor är nog Belgien i ett nötskal.
 


Har du några tips för de som funderar på att åka på utbyte i samband med sina studier?

Ja, om man ens funderar över det ska man göra det, det är en jättebra erfarenhet. Minst pappersarbete är det om man åker någonstans inom Europa med Erasmus. Enda knepiga var att hitta boende, men det löste sig också. Före man åker på utbyte måste man oftast välja sina kurser på förhand, och ibland när man väl är på plats kan det visa sig att kurserna man valt inte heller går, så det måste man vara beredd på. Men om det skulle ske går det väldigt smidigt att fixa, så det är inga problem.

 

Bilder: Emilia Skön

 

Om du skulle få åka på utbyte eller få flytta till ett valfritt land för sex månader, vad skulle då ditt val bli?
 

Sofie Råholm
30.03.2018 kl. 14:08

Tre böcker från våren 2018

Denna onsdag är det ratata bloggaren Hanna som tipsar om tre böcker som kommit utkommit våren 2018.

 

Denna framtid är vår

Tidskriften Astras feministiska jubileumsantologi varvar 12 texter med 12 bilder. Istället för att blicka bakåt alltför mycket funderar skribenterna kring aktuella strategier och feministisk utopi. Jag tycker om mångstämmigheten genom flera röster, olika genrer och olika format. Antologins kanske vildaste text är Ida Kronholms om att inte vilja gå med på att som kvinna ta ansvar för graviditeter, ett fenomen jag starkt kan relatera till. Modiga texter är ett måste i antologier, och viktigt för att inte reproducera det redan sagda. Och bilderna! De är nice! De tillbakablickande texterna av bland annat Monika Fagerholm bjuder en annan sorts nöje, jag antecknar hennes lästips med omsorg, ser fram emot att läsa Suzanne Brøgger och Kathy Acker.

Jaga vatten

Ellen Strömberg, eller vår bloggande BFF, står bakom årets finlandssvenska bloggardebut. Jaga vatten är en fragmenterad uppväxtskildring som handlar mycket om vänskap och sex. Det finns också en välkommen, skör mamma-dotterrelation och en älskvärd pappa-dottersamvaro. Miljön och tonen känns väldigt bekant, närheten till havet och insjön känns som en Fagerholmsk arena. Stundvis undrar jag om kladdigheten och porrigheten svämmar över, men å andra sidan är det fint att det får ske. Det blir inte anstötande, det skildrade tas lagom mycket på allvar, jag uppskattar hur snabbläst boken är. Jaga vatten känns ny och fräsch!

Tjugofemtusen kilometer nervtrådar

I estradpoeten Nino Micks första tryckbok möter vi ett diktjag som besöker könsutredaren och känner att hen vill ha en hemvist i en manskropp, samtidigt som rörligheten mellan kroppar bejakas. Språkligt böljande, stundvis påtagligt estradpoetiskt och ibland lite rytmiskt ryckigt, skriver Mick en fin debut. "När jag blir stor ska jag bli fjolla, japp/en doll att dressa upp" Upproriskt och fränt ibland, men också med längtan efter en beständighet. Lyssna på Nino Mick på podpoesi om du vill ha ett smakprov! Särskilt bra bok att läsa för att fundera på kroppar och tryckta böcker versus det talade ordet.

 

Tack Hanna för tipsen, ni kan besöka hennes blogg här för fler tips.

Bild: Hanna

 

Sofie Råholm
28.03.2018 kl. 11:43

Måndagsprofil: Olivia Hageus

Veckans måndagsprofil är den 20-åriga bloggaren och skribenten Olivia Hageus. Förutom sin blogg och sitt instagram konto med över tiotusen följare, har hon en podcast tillsammans med Emelie Olsson och skrivit en bok om hur man går vidare efter ett uppbrott.



Hej Olivia! Vad kul att du ville ställa upp på en liten frågestund. Kan du berätta lite kort om dig själv och din blogg till att börja med?

Hejsan, vad kul att ni ville ha med mig! Jag heter Olivia Hagéus, är 20 år och bosatt i Stockholm. När jag inte driver bloggen, podden och övriga sociala medier jobbar jag som skribent för SvD Perfect Guide. Jag har skrivit i hela mitt liv och gav i september ut min första bok Bli kvar, som handlar om tiden efter att man blivit lämnad.

Min blogg är textbaserad och jag har ett väldigt nära förhållande till mina läsare. Jag ser gärna att vi skapar ett innehåll tillsammans så att det inte blir en ensidig kommunikation utan mer av en gemenskap. På min blogg skriver jag om mina tankar, åsikter, funderingar över livet, eller bara vad jag har hittat på under dagen. Mitt mål med bloggen är att skapa en plats där alla känner sig välkomna och inspirerade, men samtidigt är jag noga med att spegla verkligheten och inte försköna mitt liv. Är ju i första hand bara en ung, lätt förvirrad tjej som brottas med frågor som de flesta 20-åringar gör; identitet, kärlek, existens och så vidare.

Du är väldigt ärlig på din blogg och skriver en hel del om psykisk ohälsa, olycklig kärlek osv. Varför är det viktigt för dig att det du delar med dig av på sociala medier är mer än bara en rosaskimrande fasad?

Jag hoppas att jag, genom att visa mig mänsklig, kan ge mina läsare ett utrymme att växa i. Skapa marginaler för felsteg, misstag och annat som helt enkelt inte passar in i bilden av “den perfekta människan”. I och med sociala medier är det lätt att det istället skapas mallar för hur man ska vara och leva, vad som är rätt och fel.
 

 

Du är även flera gånger nämnt att du tycker diverse influencers har ett ansvar på sina sociala kanaler. Vad menar du med det?

Jag tycker inte att det är moraliskt försvarbart att frånsäga sig ansvaret över hur man påverkar sina följare, som dessutom ofta är yngre. Visst, man har “inte valt att vara en förebild” men det argumentet är ju helt irrelevant.

Alltså, jag kan förklara såhär; min tre år yngre syster och jag har alltid varit väldigt nära varandra. Trots det så har jag under vår uppväxt medvetet valt att inte dela med mig av vissa saker, typ som när jag bodde i Paris och testade kokain. Tänk om jag hade berättat om det, och därmed normaliserat knarket för henne så att hon också testade? Den risken tänker jag inte ta. Som storasyster är jag mina systrars förebild och mitt ansvar ligger i att vara noga med vilket inflytande jag har över dem. Det är inte värt att dela med mig av vissa grejer om man riskerar att orsaka lidande för någon annan. Det är helt enkelt inte värt det. Håll vissa saker privat, diskutera med dina vänner, men kom inte och säg att det inte är ditt fel för det är det. Se det som att du är storasyster. Det är inte så svårt.
 


Förutom bloggen har du ju också skrivit boken ”Bli kvar”. Vad handlar boken om?

Den handlar om en tjej, Erika, som precis har blivit lämnad av sin kille. Boken cirkulerar kring hur hon hanterar uppbrottet dag för dag, hur hon mår och hur hon känner. Det är på många sätt en bok om att gå vidare, men framförallt ville jag skriva något som var realistiskt; vägen till att komma över ett uppbrott är inte spikrak utan helt hysterisk.

Har du länge haft författardrömmar?

I hela mitt liv! Skrev min första novell när jag var åtta, den handlade om ett spöke som härjade på Gröna Lund haha. Jag har alltid velat bli författare, det har aldrig funnits en plan B.
 


Hur börjar man skriva en bok? Har du några tips för andra unga som drömmer om att bli författare?

Släpp kraven. Jobba bort känslan av att bli “sedd”. Att skriva ska vara en lättnad, inte en plåga. Bli lite mer lekfull, tänj på gränserna och se aldrig din text genom någon annans ögon. Det är ofta pressen som gör att man tappar lusten, får ångest av processen, förkastar idén för att den inte är tillräckligt bra och så vidare. Hitta tillbaka till varför du vill skriva och påminn dig själv hela tiden.
 

 Vad upplever du att är svårast under en skrivprocess?

Skrivkramp är ju inte kul alls, det gör mig oerhört frustrerad när jag inte känner att jag får till det. En gång blev jag så knäckt över att jag inte kunde förklara en speciell känsla att jag började gråta, haha. Väldigt stabilt. Men skrivandet är i största allmänhet svårt och kan vara smärtsamt när man skriver om något jobbigt. Ibland har man grävt upp vissa känslor och så plötsligt är de där i dagsljus och man vill bara värja sig. Det är terapiform.


Sist men inte minst, våren närmar ju sig med stormsteg, vad är dina planer inför våren?

Åh, har längtat så himla mycket. Jag ska dricka vin i solen, bära långa kjolar och alltid ha ett par solglasögon i väskan. Promenera på Djurgården, få sömnbrist pga att solen alltid är uppe, somna i gräset i Humlegården och äta lunch på en parkbänk. Fy fan vad trevligt

 

Tack Olivia för att du ställde upp! Ni hittar hennes blogg här.

Bilder: Olivia Hageus

Sofie Råholm
26.03.2018 kl. 12:36

Om att åka tåg genom Europa

Denna fredag är det Elin som berättar om hennes tågluffar äventyr i Europa förra sommaren.



Hej Elin! Förra sommaren var alltså du och din kompis  och tågluffade genom Europa, hur länge var ni på resande fot och vilka alla städer hann ni besöka?
Hej! Ja det stämmer bra det, jag och min kompis Anna-Sara var på en tågluff förra sommaren. Vi startade 16 maj och var tillbaka i Finland 12 juni, vi var alltså 27 dagar på resande fot. Vi valde att flyga till Berlin och börja vår tågluff där. Så om jag räknar upp alla ställen vi besökte så lyder listan så här: Berlin, Amsterdam, Bryssel, Paris, Marseille, Cannes, Monaco, de fem byarna Cinque Terre, Pisa, Venedig, Patras, Aten, Santorini och Kreta. Vi flög sedan tillbaka till Finland från Kreta. Listan ser säkert jätte lång ut med tanke på att vi hann checka av alla dessa ställen på 27 dagar. Jag kan avslöja att Marseille, Monaco och Pisa var snabba stopp på vägen. Vi hoppade helt enkelt av tåget på dessa ställen men stannade bara några timmar innan vi fortsatte resan i ett nytt tåg.
 





Av alla städer ni hann besöka, vilken var just din absoluta favorit?
De fem byarna  Cinque Terre i Italien hör till favoriterna! Sol, värme, färgglada hus, underbar natur och god mat, låter det inte underbart? Som många andra turister valde vi att vandra mellan en del av byarna och det rekommenderar jag verkligen. Visst är det lite tungt att vandra i terrängen som går ganska brant både upp och ner, men det är så värt det! Utsikterna var helt magiska. 



Fanns det något ställe som var en besvikelse, eller inte nådde upp till förväntningarna?
Jag ångrar inte att vi besökte något av ställena på vår lista, men när jag tänker tillbaka när jag upplevde besvikelse var det nog på de mest klassiska turistorterna. I Paris fick vi köa många timmar för att besöka bl.a. katakomberna och på Markusplatsen i Venedig var det helt packat med turister. Man kan ju förstås välja att inte besöka de mest turisttäta attraktionerna, men när man en gång befinner sig i en stad som man sett oändligt många vackra bilder ifrån så lockar det ändå att besöka de klassiska turistattraktionerna.

Hur mycket planering kräver en tågluff? Planerade ni mycket på förhand eller tog ni mest dagen som den kom?
Jag och Anna-Sara planerade en hel del på förhand. Vi hade en planerad rutt och vi hade bokat boende på förhand ända fram till Cannes. Men vår ursprungliga rutt förändrades under resans gång och det är något jag tror man måste vara okej med om man ska tågluffa. I en del tåg måste man boka sitt plats på förhand och på grund av fullbokade tåg kan man behöva ändra sina planer.

Vi har i efterhand kommit fram till att egentligen behöver man inte planer speciellt mycket innan en tågluff, men vi tyckte det var så roligt att sitta och planera och prata om resan så därför var vår resa ganska genomtänkt.





Hur bodde ni under resans gång?
Vi testade på att bo i sovsal, hyra egen lägenhet via Airbnb, hyra rum i någon annans lägenhet via Airbnb, billiga hotell, campingstuga och hos bekanta. Jag tycker det var skönt att testa på olika varianter. När man sover i sovsal kommer man naturligt i kontakt med människor från alla möjliga delar av världen. Att hyra via Airbnb fungerade bra och jag tyckte att det även var riktigt trevligt att vara gäst i någon annans hem. I Venedig, eller snarare en liten bit utanför Venedig sov vi i en campingstuga. Campingområdet hade både egen mataffär, restaurang och pool. En del nätter spenderade vi även på hotell och det kändes extra lyxigt när man tågluffade.


 

Hur mycket kostar det egentligen att tågluffa, hade ni någon dags budget?
Det kan förstås variera extremt mycket beroende på var man reser, hur man bor, vad man gör och vad man äter. Men för att ge en lien inblick gör jag här en kort lista:

  • Vi valde att köpa andra klassens interrailkort som man kan använda 15 dagar på en månad, vilket efter ett erbjudande som vi hoppade på kostade 320€.
  • Platsbokningar på tåg betalade vi tre gånger under resan. Det var till Paris, från Paris och till Cannes. En platsbokning kostade 10-20€/tågresa.
  • För boende betalade vi 10–25€/natt/person.
  • I en del av de större städerna valde vi att köpa metrokort för att enkelt kunna ta sig runt. Det kostade, om jag avrundar, ungefär 8€/dag.
  • Olika turistattraktioner kan ju kosta en del. Ett tips är att ifall man tågluffar som studerande, skaffa då ett studiekort som gäller i hela Europa. På många ställen får man studierabatt och många gånger slapp vi även gratis in till olika attraktioner tack vare studiekortet.
     


Vad är fem saker som enligt dig är ett måste att packa med om man ska och tågluffa, om man bortser från pengar och pass då?
Vi hade på förhand köpt ”packningskuber”, alltså nätpåsar i olika storlekar som vi använde oss av när vi packade i våra rinkkor. Det underlättade enormt! När man flyttar på sig så pass ofta som man gör under en tågluff så packar man upp och packar ner väldigt många gånger. Genom att dela upp packningen i olika sektioner med hjälp av påsarna, höll vi packningarna ganska sorterade genom hela luffen.

Bekväma kläder att resa behöver man absolut ha med sig. När man tågluffar sitter man ju naturligtvis mycket i tåg och bekväma kläder underlättar resandet. Jag passade ofta på att sova under de längre tågresorna och då var det skönt att ha bekväma kläder.

Lite tvättmedel kan vara smart att ha med sig på tågluff. Vi köpte en liten flaska fläckborttagning i början av vår resa och den hade vi nytta av. Man ska ju bära runt på sin packning en hel del, så man har ju begränsat lager med kläder. Då kan man behöva tvätta lite kläder i något handfat på vandrarhemmet. Många vandrarhem och lägenheter som vi hyrde hade också tvättmaskin som man kunde använda.

Ifall du är studerande, ta isåfall med dig ett studiekort som gäller i hela europa.

Sedan måste jag säga kameran. Det är så roligt att se tillbaka på alla bilder!


 

Finns det något man ska undvika eller tänka extra noga igenom när man är på tågluff?
Var öppen för att planer kan förändras. Vi hade planerat att åka via bland annat Slovenien, Kroatien och Makedonien för att ta oss ner till Grekland. Men när vi i Cinque Terre satt och planerade vår fortsatta rutt kom vi fram till att vi inte skulle hinna ta oss ner till Kreta i tid. Vi hade bokat flyget hem redan innan resan. Då blev det istället färja mellan Venedig och Patras. På så sätt hann vi uppleva mer, istället för att bara sitta i tåg för att i tid ta oss ner till Kreta.
 



Sist men inte minst, finns det något speciellt minne du aldrig kommer glömma från er resa?

Jag måste säga känslan när vi satte oss på tåget i Bennäs, alltså precis när vi började vår resa. Jag vat så förväntansfull! Saker som jag ännu kan rekommendera är att hyra cykel i Amsterdam och vandra mellan byarna i Cinque Terre. Det är saker som jag gärna gör igen! Ibland kan man hitta lika billiga privata rum som säng i delad sovsal, men jag skulle ändå rekommendera att våga bo i delad sovsal. Att träffa andra tågluffare kan ge många fina minnen.

 

Tack Elin för alla tips, ni kan besöka hennes blogg här.

Bild: Tagna från Elins blogg med hennes tillåtelse.
 

Sofie Råholm
23.03.2018 kl. 11:33

Earth hour - nu på lördag



Bild: Sofie Råholm


Nu på lördag 24.3 klockan 20.30 – 21.30 i lokal tid är det dags för den årliga Earth hour (jordtimmen), en kampanj världen över som uppmanar företag och hem att släcka belysningen (och gärna andra icke nödvändiga elektroniska apparater) för att uppmärksamma klimatfrågan. Så tänk vad mysigt, kanske du kan dra ihop ett gäng vänner och t.ex. ha en spelkväll med tända ljus eller lika gärna kan man ju unna denna timme att bara vara själv och sysselsätta sig med t.ex. yoga och meditation. Skriv gärna ett inlägg hur du tillbringade din Earth hour och länka det i kommentarsfältet.

 

Här kan du läsa mer om Earth hour.

Sofie Råholm
22.03.2018 kl. 09:37

kärlek, vänskap och feminism

Denna onsdag är det ratata bloggaren Lina Hassel som delar med sig av sina bästa boktips!

 

Bitterfittan 2 av Maria Sveland (2017)

Bitterfittan 2 är uppföljaren till Svelands bok Bitterfittan. Vi får 
följa samma huvudkaraktär som fortsätter vända och vrida på äktenskapet och familjelivets dilemman och möjligheter. Bitterfittan 1 & 2 är som en fiktiv version av Peppe Öhmans Livet & Patriarkatet där de mest grundläggande feministiska analyser, tankar och problem läggs fram på ett lätt tillgängligt sätt. Boken är lättläst och alla karaktärer som presenteras finns till för att belysa ett visst perspektiv av den feministiska kampen. Om en inte orkar eller vill läsa teoritunga texter om just feminism är Svelands romaner ett bra alternativ.

 

Ormbunkslandet av Elin Bengtsson (2016).

För att variera genre i detta inlägg vill jag även tipsa om en fenomenal ungdomsroman som vuxna självfallet kan läsa. Ormbunkslandet handlar om uppbrott, aktivism och en tabubelagd kärlek. Bengtsson har ett följsamt språk och en fragmentarisk uppbyggnad av berättelsen som gör att en inte kan lägga ifrån sij boken innan den är utläst. Det här är ungdomsromanen när den är som bäst, vågar jag nästan påstå.

 

Samtal med vänner av Sally Rooney (2017).

Samtal med vänner är en bok om två universitetsstuderande, deras relation till varandra och till andra och om tankar kring kärlek och livet. Det är politik, sex och en hel del ångest. Vid ett första ögonkast kan den verka vara lite väl pretto men all in all är det en fin gestaltning av relationsband och en skarp skildring av vår nutid.

 

Någon hatar oss igen av Blaue Frau (2017).

Som bonusbok eller som bubblare har jag valt att ta med chattboken Någon hatar oss igen som är ett nästan ocensurerat urklipp ut Joanna Wingrens och Sonja Ahlfors privata FB-chatt. Boken är illustrerad av Johan Isaksson vilket för tankarna till serieromanen och dess utformning. Genom att publicera sin privata chatt visar Wingren och Ahlfors att det som diskuteras (vänskap, feminism, systerskap, kreativt arbete, äckliga män) är av relevans. Texten är rörande, vardaglig och intim. Precis som de flesta medsysterliga chattar är, världen över. Läs, bara läs!

 

 

Tack Lina för veckans tips, besök hennes blogg här.

Bild: Lina Hassel.

Sofie Råholm
21.03.2018 kl. 09:28

                      
 
 

Välkommen till Ratata - Svenskfinlands mysigaste bloggtjänst och kulturportal! Här på framsidan lyfter vi intressanta personer, evenemang och projekt.

Bloggat hos oss

För många öppna flikar

Kan vi ta ett steg i taget
Eller kanske inga steg alls
Bara flyta här en stund
Känna att det här räcker
Tömma framtiden
Om och om igen
För att kunna andas nu
Varför lever du?
För att leva imorgon igen?

 

Fler fina dikter finns att läsa på bloggen Inga emotions.

12.02.2019 kl. 11:26

Poesi på finska

Kom hem gjorde frukost och drack mitt morgonkaffe och läste Rupi Kaur Maitoa ja hunajaa som jag alltid brukar ta fram ibland och läsa lite. När det kommer till poesi så sjunker det bäst in när jag läser det på finska, så här som en side note.

 

Kia läser poesi helst på finska.

12.02.2019 kl. 11:14