"Jag var en av de svenskar som jag just nu är så oerhört trött på"

 

 

Jennifer Sandström växte upp i svenska Lappland. Efter att ha studerat och bott i både Kanada och Nya Zeeland hamnade hon i Helsingfors var hon startade eget företag. Sin kärlek till Finland förkunnar hon i podcasten Faraway Finland och på sin blogg Forever Abroad, Always at Home. Läs mer om vad Ratata frågade Jennifer nedan!

 

Vi ser att du har fyllt i Ratatas sommarlista! Staden Göteborg återkommer ett par gånger i dina svar. Vad är dina bästa Göteborgstips under sommaren?

Gå upp till Skansen Kronan, besök Gunnebo slott och promenera runt där, eller åk ut till havet och ta en båt till någon av öarna. Sen så gillar jag Arkens spa och ett besök uppe i Gothia Towers (och äta deras räksmörgås) är trevligt.

 

Hur kom du fram till att du ville starta eget företag? Berätta om den resan.

Det har nog länge funnits som en underliggande tanke men jag vågade inte tänka så seriöst på den när jag var “ung och oerfaren”. Efter cirka 3-4 års erfarenhet på olika företag tyckte jag nog att jag var tillräckligt erfaren, haha. 

Jag har alltid lagt 100% av mig själv i alla jobb jag haft - jag vill och jag känner passion för det jag gör. På företag är det tyvärr lätt att bli bromsad - men som egen är det helt och hållet upp till dig själv. Och det kommer ingen lönecheck automatiskt varje månad oavsett hur du presterat, utan pengarna kommer om du jobbar - det driver mig också även om det innebär en viss stress.

Företaget startade jag upp vid sidan om mitt jobb då jag fick anledning att fakturera för bloggsamarbeten. I takt med att bloggen och mitt intresse för den växte så började jag fundera på om jag inte skulle kunna göra det på heltid? Jag tog det stegvis, gick ner i arbetstid - först till 80%, sen till 40% och sen efter totalt 10 månader, sa jag upp mig.

 

 

Du flyttade till Finland för kärleken. Visste du någonting om Finland tidigare? Vad är det bästa och sämsta med Finland enligt dig?

Jag var en av de svenskar som jag just nu är så oerhört trött på. Jag var nämligen otroligt nonchalant och totalt ointresserad av Finland - och det trots att min mormor är finsk. Kan inte påstå att jag egentligen visste desto mer och jag är så himla glad över att kärleken tog mig hit och att jag har fått upptäcka det här landet! Det är också därför jag gör nu projektet och podcasten Faraway Finland (klick!) med min finlandssvenska kompis Malin (klick!) - för att ge Finland den kärlek det förtjänar.

Jag har alltid gillat att Finland känns så mycket mer jordnära än Sverige, inte så ytligt och fint i kanten. Det passar mig bättre. Sen är det svårt att inte älska hur vackert Helsingfors (och många andra delar av i Finland) är med närheten till allt vatten.

 

Vad visste du om finlandssvenskar innan du flyttade?

Åh, jag inser att jag skulle velat fråga mig själv just det för fyra år sedan innan jag bekantade mig närmare i Finland. Jag visste nog att de existerade - men kanske inte i vilken utsträckning eller exakt hur det fungerar med olika områden som är mer/mindre svenskspråkiga.

 

 

Vilka likheter ser du mellan Finland och Sverige?

Vi är västerländska, trygga länder där vi gillar vårt personal space och dricker mycket kaffe. I ett makroperspektiv är vi ungefär exakt likadana, medan när man zoomar in så finns skillnader i det mesta vi gör. 

 

I din blogg skriver du att du är expert på att flytta och bo utomlands. Har du bott i några andra länder? Berätta!

Pluggade utomlands i Kanada och på Nya Zeeland och efter det har jag jobbat i Indien och Tyskland innan jag tillslut hittade till Finland. 

Livet var fantastiskt med alla dessa upplevelser och äventyr som det innebar - men det tär på en att flytta runt så mycket. Jag har emellanåt känt mig lite vilsen och rotlös. Och det har ibland varit tufft att behöva hitta nya vänner och umgängen i varje nytt land. Mitt hjärta tillhör dessutom så många platser idag, och längtan finns alltid där till någon av dem.

 

Och sist men inte minst - vad är dina sommarplaner?

Två veckor i Sverige i juni (Stockholm och Gällivare) och två veckor i Kroatien i juli med mina bästa vänner. Utöver det ser jag fram emot att få tillbringa sommaren i Finland - i Helsingfors och ute på landet. Skulle vilja besöka några nya platser här. Och kanske gör jag en visit i Göteborg på sensommaren! Det ska dessutom bli spännande att se hur första sommaren som egenföretagare på heltid blir. 

 

Läs Jennifers blogg här.

 

 

Nanó Wallenius
26.06.2018 kl. 14:00

"När man skriver från hjärtat kan man också dela med sig av lite känsligare ämnen"

 

 

Efter en livshotande cancerdiagnos bestämde sig 47-åriga Leena Sahlström från Vasa för att ta vara på det fina i livet. Hon bloggar sedan februari 2017 om trädgård, skärgårdsliv, mat och en massa annat som kommer emot i hennes liv. Och när man skriver från hjärtat kan man också dela med sig av lite känsligare ämnen, menar Leena.

 

Vad gör du helst om dagarna?

Nu då sommaren kommit med buller och bång har jag riktigt svårt att slita mig från både pyssel och häng i vår trädgård.

 

Var går balansen mellan privat och personligt på en blogg som behandlar ett känsligt ämne?

Jag skriver från hjärtat då jag känner för att dela med mig också av lite känsligare ämnen. Jag berättar så mycket som jag kunde tänkas göra till en vän. Då jag ärligt berättar om mina upplevda känslor blir det rätt personligt utan att det för den skull behöver bli för privat. Tycker jag. Upplever inte själv att den gränsdragningen är så svår, utan det kommer ganska naturligt då jag skriver. Det finns fortfarande saker jag undviker att skriva om. Jag utgår alltid från mig själv och tycker det är viktigt att aldrig lämna ut min familj, närstående eller vänner. Åtminstone frågar jag alltid om lov innan jag publicerar något där de kunde känna sig utpekade.

 

 

Vilken funktion fyller bloggskrivandet för dig?

Jag upptog bloggandet egentligen av lite olika orsaker. Efter flytten till Vasa för snart två år sedan tyckte jag att jag behövde ge staden en rimlig chans och att jag via bloggen kunde upptäcka stadens fördelar. Dessutom hade jag en liten mental svacka och resonerade så att det säkert finns något positivt varje dag att ta vara på och genom bloggandet övade jag mig att få syn på det. Dessutom fyller det en terapifunktion som inte kan underskattas. Idag är det en viktig del av mitt liv som ger mig en otroligt massa kraft tillbaka av mina läsare.

 

Läser dina vänner och bekanta din blogg? Vad tycker och tänker de?

Ja, många av mina vänner läser min blogg och uppskattar att få dela min vardag. Särskilt de som bor långt borta och jag inte längre träffar så ofta.

 

 

Vad gör dig allra gladast just nu?

Oj det är så mycket som gör mig glad. Förstås allt som gäller våra barn och då de är glada, nöjda och lyckas med sina målsättningar. All underbar hjälp och omtanke jag får av nära och kära. All kärlek och kraft jag får via bloggen från mina läsare. Den underbara våren, trädgården och kraften i naturen. En god middag tillsammans med hela familjen. Ett litet ögonblick som fångas i dagen. Listan kan göras hur lång som helst.

 

Utgående från din blogg verkar du ha ett stort intresse för trädgårdsskötsel. Berätta lite mer om det!

Jag är en entusiastisk amatör i trädgården som blir barnsligt förtjust över kraften i naturen som växter som överlevt vintern, blommor som slår ut och frön som gror. Jag älskar att fantisera, planera och utveckla trädgården till min egen och flyttar runt på växter och ser det lite av en sport att hitta de bästa ställena för växterna att trivas och behandlar dem som levande varelser som man måste vårda ömt. Det tar verkligen emot att rensa bort något. Samtidigt har jag bestämt att trädgården inte någonsin får bli ett stressmoment, därför finns det allt som oftast halvfärdiga projekt på gång. Trädgården kommer aldrig att bli färdig utan är som ett pågående konstverk. I mina ögon.

 

Och sist men inte minst - vem inspirerar dig?

Jag tror jag har en ganska stark inre motivation att göra saker jag gillar. Sånt jag inte gillar är jag väldigt duktig på att undvika. Jag kan inte peka ut någon enskild person som skulle inspirera mig, utan det kan vara nästan vem som helst jag träffar eller kommer i kontakt med. Förstås får jag också inspiration från tidningar, böcker och radio. En utflykt, en resa eller ett möte med likasinnade kan ge en massa inspiration att påbörja något nytt eller få fortsatt inspiration med något som kanske blivit liggande.

 

Läs Leenas blogg här.

 

 

 

Nanó Wallenius
20.06.2018 kl. 12:32

"Jag upplever att i det svenska samhället fokuseras det väldigt mycket på individen medan man i det finska samhället fokuserar mera på gruppen/communityn"

Alla bilder är lånade från Fia Doepel med hennes tillstånd.

 

26-åriga konststuderande Fia Doepel känner många Ratatabesökare igen. Just nu huserar hon i Göteborg var hon studerar fotografi och i sommar bär det av mot Finland för sommarlov. Nu när hon bloggar lite mindre undrar vi såklart vad hon håller på med - läs Fias svar nedan.

 

Hur ser ditt liv ut just nu? Vad jobbar du med, hur är studierna, hur är det att bo på andra sidan pölen?

För närvarande cirkulerar mitt liv främst kring mina studier och utvecklandet av min konstnärliga praktik. Studierna löper på fint det är så sjuttons roligt! Har precis gjort förarbetet inför inkommande termin då vi ska skriva våra kandidatessäer och ordnat den traditionsenliga vårutställningen som går av stapeln på skolan i medlet av maj varje år. Utöver det extraknäcker jag som matskribent och fotograf på matbloggen Det Blåa Köket på HBL.fi. Vad gäller lifvet på västkusten, jag trivs oerhört bra. Göteborg visar sig verkligen från sin bästa sida just nu med sommarvärme och prunkande bokar och kastanjeträd samt näsbedövande syrendoft.

 

 

Vad är de största skillnaderna mellan Sverige och Finland?

Haha, oj. Jadu, den största skillnaden upplever jag är hur folk är utåt. Folk är liksom trevligare och mera in your face på något vis (däremot har jag fått bekräftat att mycket av denna trevlighet är en fasad och i själva verket är folk egentligen inte mer intresserade av dig än vad folk där hemma är). Upplever att svenskar även är mer konflikträdda, går som katten kring het gröt på ett helt annat sätt en vad jag själv är van vid. Jag upplever att i det svenska samhället fokuseras det väldigt mycket på individen medan man i det finska samhället fokuserar mera på gruppen/communityn. Något sådana som Medborgarinstitut finns liksom inte här i samma bemärkelse som i Finland, det saknar jag! I Sverige är också den här investera-i-dig-själv-gå-på-yoga-ät-bra-mat-klä-dig-fint-res-mycket-träna-håll-dig-i-skick grejen väldigt stor och ibland blir jag lite beklämd för det är en sådan himla hets kring hela detta spektrum. Däremot är det svenska samhället mer öppet än det finska. Det bästa är typ att det går att konsumera helt och hållet ekologiskt i det här landet utan att ruinera dig. 

 

 

Vad har du för planer efter din utbildning?

Oj, för tillfället är det ganska öppet! Tar min examen om ett år (hjälp) och går lite i tankar om att eventuellt läsa en master direkt efter kandidaten. Mastern på min skola är väldigt bra och vi har så sjukt bra faciliteter med både färg- samt svartvitlabb så är lite sugen på att söka den direkt efter, när man nu än gång är här i krokarna så! Har några år även funderat om jag efter min kandidat skulle läsa lite pedagogik, känns som att det är en smart väg att gå om man vill ha mat på bordet liksom när det i stort sett är fantasi att kunna leva enbart på sitt konstnärsskap.

 

 

Innan din blogg på Ratata, och nu blogg på HBL - var du aktiv på andra platser på nätet? Vill du berätta lite om de olika platserna du hängt på online?

Haha ja! Sånt minne du har! När jag flyttade till Helsingfors som 16-åring gick jag med i lookbook.nu, har något minne av att jag var hyfsat populär där, om jag inte minns fel hade jag en hel del ”fans”. Uppdaterade väldigt frekvent, nästan dagligen och döpte alla mina outfits efter låtar av Pink Floyd, The Beatles, The Clash eller Nirvana. Haha, blir så full i skratt när jag tänker på det! Har alltid varit intresserad av kläder då jag tycker att det är ett så intressant sätt att utrycka sig som individ på. Jag startade en tumblr i något skede också, men den fungerade som min första portfolio och var således inte en sån där klassisk tumblr-blogg.

 

 

Vem inspirerar dig?

Tove Jansson är och kommer alltid förbli min största förebild. Andra jag finner inspirerande är konstnärerna Ana Mendieta, Sally Mann, Yoko Ono, Frida Kahlo, Louise Bourgeois, Gustav Metzger. Jag inspireras även väldigt mycket av Rebecca Solnit, Jane Goodall, Alan Watts, Sarah Meurle och Rianne Evans. 

 

Vad ska du göra i sommar?

Kommer vara i Finland under sommaren, ser så mycket fram emot det. Jag kommer främst fortsätta jobba på tre olika projekt som jag just nu har igång, som det ser ut nu kommer jag eventuellt att ställa ut ett av projekten i vår examensutställning på konsthallen Röda Sten nästa vår. Har även tänkt börja skriva på min kandidatessä. Kommer också dra en workshop i matfotografi veckoslutet innan midsommar på VNF i Karis och sedan har jag en bröllopsfotografering i juli. Annars har jag väl tänkt odla, hikea i skogen, simma, sitta ute sent, hänga med familj och vänner, yoga och åka mycket skateboard. Lite sådant!

 

Det blåa köket-bloggen hittar du här, Fias personliga blogg här och hennes instagram här.

 

Nanó Wallenius
13.06.2018 kl. 00:18

"Hon sa att jag ”inte alls är som man skulle förvänta sig i verkliga livet”. Jag har fortfarande ingen aning vad hon menade."

Han jobbar som assistent på ett modehus i Paris samtidigt som han fascinerar och förbryllar folk på instagram. 24-åriga Erik Palm driver kontot Smokeweedlol och hans mest stolta stund i livet var när ett av hans inlägg var top post på Instagram under hashtaggen #finnishboy under hela två minuter. I övrigt studerar han Nationalekonomi vid Åbo Akademi och drömmer om att rätt och slätt bli bäst.

 

Berätta lite om dig själv - vem är Erik Palm? Är aliaset smokeweedlol samma person eller en onlinepersonlighet?

En gång träffade jag en tjej i Helsingfors som kände igen mig från Instagram. Hon sa att jag ”inte alls är som man skulle förvänta sig i verkliga livet”. Jag har fortfarande ingen aning vad hon menade.

@smokeweedlol är i alla avseenden mitt personliga instagramkonto var jag laddar upp allt jag känner för. Jag har aldrig (medvetet) spelat en rollfigur, och är mest av allt ute efter att ha roligt med mina kompisar online, precis som de flesta andra människor på internet.

Användarnamnet @smokeweedlol började jag använda 2012, eftersom jag slog vad med mig själv om att det inte var ledigt. Jag bestämde mig för att hålla fast vid det eftersom att människor brukar skratta när jag berättar det åt dem, vilket får mig att känna mig rolig.

 

Berätta lite om ditt liv online. Vilka online communitys har du varit del av innan instagram?

Alla stora amerikanska, svenska, och finska utom Youtube, Pinterest, och LunarStorm.

Facebook har förutom Instagram roligt nog varit huvuddepot för majoriteten av mitt egenproducerade material under de senaste 10 åren. Jag skriver statusar på svenska men Facebooks översättningsalgoritm har blivit så pass bra att en stor del av mitt engagemang kommer från annanstans än Svenskfinland. På grund av detta brukar jag ungefär en gång om året hota med att byta mitt Facebookspråk till engelska ifall jag inte får flera likes av mina svenskspråkiga vänner.

Minst stolt är jag över min sedermera nedlagda och Tinderprofil. Förlåt till alla jag någonsin matchat med.

 

 

Till hur stor del är din instagram är ironisk och hur stor del är seriös? Eller speglar den helt enkelt en ytterst komplex personlighet?

lol

 

Hur stor del av ditt liv består av memes?

Bra fråga. Jag tror att jag skulle lacka ur och krisa ner mig ifall jag fick reda på svaret.

 

Vad är du mest stolt över? Hur tänker du toppa detta? Tror du du har nått ”peak virality”?

Jag har aldrig varit så stolt som när jag hade top post på #finnishboy i två minuter. Detta är min största förtjänst, online och offline. Detta hade aldrig varit möjligt utan mina följare. Tack #smokeweedlolarmy!

 

 

Din instagramfeed ser rätt spontan ut. Postar du dina inlägg lika spontant som det ser ut eller är det genomtänkt?

Jag har verkligen noll finess med timing och mottagaranpassning, har jag en rolig idé klockan 2 på torsdagsnatten så kommer jag att lägga upp den med det samma. Tacka till alla mina australienska följare, som utgör majoriteten av publiken för mina #smokeweedlolafterdark-inlägg.

 

Din instagram ger även sken av att du jobbar som modell. Berätta gärna lite om det!

Jag har jobbat som modell tidigare men är numera för ful.

 

Finns det kategorier eller mönster av personer på instagram? Vad tänker du om de olika stereotyperna på instagram?

Jag älskar varendaste en person som använder Instagram, men den nisch som alltid fascinerat mig mest vanliga människor med stora personligheter som lägger upp inlägg med samma självförtroende och intensitet som b-känidsar. Jag använder Instagram som de flesta använder reality-tv i denna bemärkelse.

 

Vilken kategori hör du till?

Jag har valt att crowdsource:a svaret på denna fråga, ni kan läsa vad folket tycker här under:

 

Vad har du för sommarplaner? 

Jag kommer jobba hela sommaren förutom en vecka i juli, då jag åker iväg på en en vecka lång retreat till Schweiz med min flickvän.

Ifall jag hinner släppa sommarens hetaste afterskimixtape på min Soundcloud (link in bio), och skriva någon op-ed och/eller krönika innan septembers slut kommer jag vara extremt nöjd med mig själv.

Jag har även köpt biljetter för att se Bhad Bhabie live vilket jag är sjukt taggad för.

Utöver detta kommer jag fortsätta hacka bort i contentgruvan, försöka hitta en fungerande crack av Autotune, och uppdatera min Instagram ca 1 - 20 gånger i veckan beroende på humör.

 

När Ratata frågade om hans bästa tips på sommarläsning rekommenderade han sina egna facebookstatusar. Ni hittar Eriks facebook här och hans instagram här.

 

Nanó Wallenius
06.06.2018 kl. 20:26

"Just nu känns politisk konst viktigt och naturligt"

 

 

Vanessa Forstén, eller Ugglan som hon också kallat sig, är ett bekant ansikte här på Ratata. När det kommer till konsten jobbar hon helst med saker som står henne nära både fysiskt och psykiskt. Efter hennes utställning "Menorrhoea" på Asbestos Art Space i vintras blev hon invald i den feministiska tidskriften Astras styrelse. I höst ställs Menorrhoea även ut på Fotocentrum Raseborg 2-20.10.

 

Hur ser dina vardagar ut just nu?

Efter vinterns utställning Menorrhoea har jag haft mycket freelance uppdrag vilket är en skön omväxling, både mentalt och ekonomiskt. Efter en kreativ period är det viktigt att inte överanstränga sig konstnärligt. Något nytt konstprojekt är alltså inte på gång men Menorrhoea ställs ännu ut i höstas. Jag har jobbat, fotograferat mycket för designbyråer och inredning. Jag är ändå väldigt noga med återhämtning och ser till att jag sköter om mig. Hälsa och lycka väger mer än karriären. 

 

Vad jobbar du helst med inom konsten?

Något som berör mig både fysiskt och psykiskt. Just nu är det ganska självcentrerat fastän jag strävar efter att det skall ha enorm nytta för andra också, så egocentrisk är jag inte men för att förstå mig själv förstår jag andra bättre. När jag är äldre är jag kanske trött på att projekten utgår från mig själv. Det återstår att se. 

 

 

Du har nyligen blivit vald in i Astras styrelse. Hur kommer det sig att du sökte dig dit?

Det var ett ganska enkelt och logiskt beslut. Jag ville aktivera mig inom feminismen och känna att jag verkligen påverkar. 

 

Har din konst alltid haft ett politiskt ställningstagande?

Det är något som kommit med åldern. Jag har mognat, blivit modigare och lärt känna mig själv och vad jag vill göra. Just nu känns politisk konst viktigt och naturligt.  

 

 

Vad har du för framtidsplaner?

Jag har som plan att vara 100% egen företagare före jag är 30 år. Jag har alltså 2 år på mig. Jag vill vara 50% konstnär och 50% frilansande fotograf. 

 

Har du några kulturtips att dela med dig av nu såhär inför sommaren?

Om du inte äger ett museikort och har överlopps pengar på 68€ tycker jag du skall investera i ett omedelbart. Fantastico på Ateneum lönar sig att se och har en tid över tycker jag att en liten roadtrip utanför Helsingfors vore trevligt. Serlachius, Fiskars och Ekenäs hör till mina favoriter. I sommar tänker jag satsa på att resa runt i Finland. Ytterö i Björneborg intresserar när jag har semseter i Juli. 

 

Vanessa Forsténs instagram hittar ni här.

 

 

 

 

Nanó Wallenius
05.06.2018 kl. 16:54

Sommar och skriverier med Kugge

Samtliga bilder är lånade från Michaelas blogg.

 

Efter författarfrukosten vi på Ratata ordnade i höstas ville vi kolla läget med författaren och frilandsjournalisten Michaela von Kügelgen för lite skriv- och boktips. 31-åringen som bor i Berghäll i Helsingfors skriver som bäst på sin andra roman som kommer att handla om studielivet, ett ämne hon tycker det skrivs för sällan om på den finlandssvenska litteraturfronten.

 

Du arbetar just nu på din nästa bok, Nationen. Kan du berätta lite om den?

Nationen handlar om studielivet och några aktiva vid den fiktiva studentnationen Västra Nylands Nation i Helsingfors. Historien berättas ur tre olika perspektiv. Mikael studerar journalistik för första året på Soc&kom men drömmer om att bli nästa stora internationella handbollsstjärna. Astrid går tredje året på Hanken och vill bli Nationens ordförande. Saga är Nationens kurator, studerar historia för n:te året och undrar om hon någonsin kommer att bli ”vuxen” på riktigt.

 

Hur skiljer sig skrivprocessen med din nya bok från skrivprocessen med din första bok?

När jag skrev på min första bok hade jag ingen aning om vad jag sysslade med. Jag bara skrev och skrev och fick i efterhand skriva om väldigt mycket eftersom dramaturgin inte fungerade. Men jag skrev faktiskt råmanuset till Nationen under skrivutmaningen NaNoWriMo hösten 2014 efter att jag skickat in min debut för första gången till förlag – så jag har fått skriva om en hel del nu också. Jag hoppas ändå att jag har lite bättre koll på hur en skriver romaner.

 

 

 

Var har du hittat inspirationen till Nationen? Var du själv aktiv inom studentnationerna när du studerade?

Min studietid handlade i stor utsträckning om fester och alla kompisar. Den galna gemenskapen vi upplevde då, men också all osäkerhet och ångest inför framtiden har inspirerat mig att skriva Nationen. Jag tycker att det saknas en studielivsroman i Svenskfinland. Själv var jag mest aktiv inom min studentförening StudOrg vid Soc&kom men också lite vid Nylands Nation. Jag valde att skriva om en nation eftersom den lätt kunde göras fiktiv och inkludera personer med olika studieinriktningar.

 

När skriver du som mest?

Oj, svår fråga. Jag är nog en periodare! Men egentligen skriver jag mest när jag bestämt mig för att göra det. När jag är inne i en skriv- eller redigeringsperiod brukar jag ha rätt bra flyt, men om det har varit en lång paus emellan kan det vara jobbigt att ta itu med projektet igen. Allra bäst och mest skriver jag alltså när jag verkligen har tid och möjlighet att göra det.

 

 

 

Har du några boktips du vill dela med dig av?

Några bra böcker jag läst på sistone är Jaga vatten av Ellen Strömberg, Glöm mig av Alex Schulman och nu håller jag som bäst på att läsa den avslutande delen (Midnattsljus) i Idijärvitrilogin som är skriven av min svenska författarkompis Charlotte Cederlund. Det är fantasy baserad på samisk mytologi och både spännande och välskrivet.

 

Vad ska du göra i sommar?

Första veckan i juni ska jag åka på det anrika Debutantseminariet på Biskops Arnö med fjolårsdebutanter från alla nordiska länder. Efter det ska jag börja redigera Nationen ytterligare ett varv. I slutet av juli åker jag sen till en av mina favoritstäder Berlin för tre veckor. Där ska jag cykla mellan parker, dricka öl och bara njuta av livet. Sen hoppas jag på ljusa sommarnätter tillsammans med kompisar – både i Helsingfors och förhoppningsvis i skärgården på någon kompis lande.

 

Michaelas blogg, med ännu fler intressanta inlägg om resande, skrivande och litteratur, hittar ni här.

 

Nanó Wallenius
31.05.2018 kl. 16:51

                      
 
 

Välkommen till Ratata - Svenskfinlands mysigaste bloggtjänst och kulturportal! Här på framsidan lyfter vi intressanta personer, evenemang och projekt.

Bloggat hos oss

Nyårslistan

03.01.2019 kl. 16:13

Kulturåret 2018

2018 vågade jag mycket och det visade sig att det höll. 2019 önskar jag mig fokus och ett välförtjänt lugn.

 

Hanna Sofia har summerat sitt kulturår 2018.

03.01.2019 kl. 16:11

Orden ropar efter att bli skrivna

Hur hittade jag tillbaka hit? Förvisso glömde jag aldrig bort. Ändå känns det länge sedan och det är det ju också. Vet ni ens var jag sitter och skriver det här? I Melbourne. I freaking fucking Australien. Nej, jag tror inte heller det är sant men jag lovar att det är det. 

 

Om det nya året hos Min lilla bokhörna.

03.01.2019 kl. 15:39